Arbetsstyrka Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arbetsstyrka

1. 1914 bildades Svenska Ackumulator-Fabriks A/B Tudor som dotterbolag till AFA, med huvudkontor på Birger Jarlsgatan 55 i Stockholm. En ackumulatorfabrik anlades i Nol på ett område som tidigare disponerats av Nols Glasbruk och en Konstsilkefabrik, med en ursprunglig arbetsstyrka på fyra personer. Fabriken låg fem mil från kraftverken vid Trollhättefallen och vid kommunikationslederna Göta älv och Bergslagernas Järnvägar. (källa)
2. Frans Herman Wolff från Tyskland öppnade år 1862 stenbrytning och detta blev startskottet på stenhuggeriets unika möjligheter. Hans plan var att leverera en enorm mängd byggstenar till tyska staten. Men marken tillhörde tjurköborna Carl Magnus och Sven Peterson. Frans Herman Wolff skrev ett köpekontrakt med markägarna. Centrum för stenbrytningen blev herrgården. Sedan ökade företaget stenbrytningen, och det kom senare att omfatta praktiskt taget hela ön. För att företaget skulle kunna bryta denna stora mängd sten behövdes rätt utrustning. Det viktigaste för företaget var att de hade rätt antal arbetare, för att arbetet gjordes för hand. Verktygen som de anställda hade var endast en hammare och en mejsel. År 1876 ökade företaget arbetsstyrkan med 125 tyska och 75 italienska utlärda stenhuggare. Idag bor det ättlingar till italienarna på Tjurkö. De kan återberätta historien om de första invandrarna på Tjurkö. Anledningen till att Tjurkö stenhuggeri anställde invandrare var att de var experter inom detta område. Medan invandrarna utförde sitt jobb förmedlade de också sin kunskap till resten av arbetarna. Mellan åren 1870-1890 var arbetsstyrkan 800 man. Nu hade företaget det rätta antalet arbetare. Produktionen blev enorm och när man som företag betalade liten lön till sina anställda, blev det en stor vinst för företaget. Början av 1870-talet blev stenhuggeriets storhetstid. Detta i samband med gatunätets förbättring samt utbyggnad av de tyska städerna. Det behövdes obegränsade mängder av gatsten och Frans Herman Wolff hade beredskap att leverera den mängd sten som krävdes. Tidigare hade företaget endast tillverkat byggsten. Stenarna blev nu i ett mindre format, men å andra sidan blev produktionen fördubblad. (källa)
3. Rekordåren 1918-1919 uppgick flottan till över 300 enheter. Samtidigt nådde Sätra varv sin högsta arbetsstyrka med över 40 man. 1919 färdigställdes bogserbåtsbygget S/S Tebe i samverkan med Ekensbergs varv. Som mest fanns ett 20-tal byggnader på varvsområdet, bland andra arbetarbostäderna "Bergsbo I-III", byggmästarbostad, kontor, virkesskjul, beckhus, verkstadsbyggnad, mangelbod och smedstorp. (källa)
4. I de östeuropeiska länderna blev kollektiviseringen genomförd efter andra världskriget efter sovjetiskt mönster, med undantag för Polen där jordbruket var övervägande privat, men är nu i stort sett avvecklad. År 2014 meddelade Vitrysslands president Alexander Lukasjenko att han ämnar införa en ny lag som förbjuder arbetare på kollektivjordbruk (cirka 9% av den totala arbetsstyrkan) från att byta arbete och bostadsort utan tillstånd från guvernören. Lagen jämfördes med livegenskap av Lukasjenko själv. (källa)
5. Under 1700-talet finns ett flertal kvinnor nämnda som grovarbetare i avlöningslistor för byggen och vid 1800-talet mitt var de en vedertagen del av arbetsstyrkan, många av murarhantlangarna var då kvinnor. Det var framförallt i de större städerna i Mellansverige man fann bruksmäckor, vanligast var de i Stockholm där stora husbyggen pågick. Under byggboomen på 1880-talet fanns det omkring 200 verksamma mursmäckor i Stockholm, de flesta inflyttade från andra delar av landet. (källa)
6. Socialliberalismen har delvis sina rötter i en rapport av den brittiska kungliga kommissionen, som kom 1842, vilken behandlade frågan om villkoren inom engelsk kolgruveindustri. Rapporten visade att det förekom både gravida kvinnor och barn i arbetsstyrkan, samt arbetstider som sträckte sig dygnet runt och dålig säkerhet. (källa)
7. Den snabba utökningen av det industriella samhället drog även med sig kvinnor, barn, lantarbetare och immigranter till arbetsstyrkan, i allt större mängder och till allt fler nya uppgifter. Denna mängd av outbildade och halvutbildade arbetare organiserade sig spontant och skulle senare komma att utgöra en viktig grund för den framväxande fackföreningsrörelsen. (källa)
8. År 1915, sedan Storån öster om Ön muddrats så att båttrafiken kunde flyttas dit, inleddes timmersorteringen vid Lillåns skiljeställe på sydvästra delen av Ön. Timmermängderna fortsatte öka, och rekordåret 1937, då arbetsstyrkan uppgick till 500 man och 13 miljoner "bitar" flottades på Umeälven – anlades ett andra skiljeställe. Så sent som 1967 togs ett tredje skilje i bruk, men epoken gick mot sitt slut. Den 11 december 1980 avlystes Umeälven som flottled. (källa)
9. Essingeleden blev under tidiga 1960-talet Sveriges största vägbygge trots att det bara omfattade fem kilometer ny väg. 1961 arbetade i genomsnitt 70 man dagligen med projektet. Antalet steg till 460 man 1964. Största arbetsstyrkan förelåg sommaren 1964 då 500 man dagligen arbetade på åtta samtidigt pågående entreprenader. (källa)
10. Under perioden från statens övertagande 1889 till början av 1920-talet ökade arbetsstyrkan på Åkers krutbruk från 19 personer (en förman och 18 arbetare) till ett 130-tal. Verksamheten leddes på plats av en officer från artilleriet och styrdes av Arméförvaltningen. Under andra världskriget och de intensiva svenska försvarsförberedelserna sysselsattes runt 800 personer, och Åkers krutbruk blev en del av Försvarets Fabriksverk (FFV), där de statliga försvarsindustrierna samlades. FFV uppgick 1991 i Celsius AB och 1993 upphörde kruttillverkningen vid Åkers. (källa)