Arbetstagare Synonymer Betyder Uttal

• anställd
• arbetare
• lönearbetare
• löntagare

Hur används ordet arbetstagare

1. En storstrejk är en arbetskonflikt (strejk) där nästintill alla arbetstagare inom ett större geografiskt område helt lägger ner arbetet. Vid en generalstrejk lägger alla arbetstagare ner arbetet och landet står stilla. Sverige har haft en generalstrejk vid ett tillfälle: Storstrejken i Sverige 1909. (källa)
2. Skyddskommittén är reglerad i arbetsmiljölagen. Alla arbetsplatser med minst 50 arbetstagare ska ha en skyddskommitté (kan också kallas arbetsmiljökommitté). En skyddskommitté kan även finnas på mindre arbetsplatser om anställda begär det. (källa)
3. Ett hängavtal är vanligen ett kollektivavtal mellan en arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation. Hängavtal kan också tecknas mellan t.ex. ett företag som tillhör arbetsgivarförbund anslutet till Svenskt Näringsliv (SN) och ett fackförbund om avtalet avser en kategori arbetstagare som inte omfattas av det reguljära kollektivavtalet mellan SN-förbundet ifråga och dess motsvarighet på den fackliga sidan. I de flesta fall är hängavtal något som arbetsgivare med relativt få anställda skriver med fackförbunden för att slippa sitta och förhandla och för att slippa betala medlemsavgift till ett arbetsgivarförbund. (källa)
4. Semester är ledighet som beviljas av en arbetsgivare till en arbetstagare. Den kan vara betald eller obetald. I många länder finns en lagstadgad semester för de flesta arbetstagare. (källa)
5. Om det är viktigt för arbetsgivarens verksamhet att ha en anställd på arbetsstället så kan jourtid i Sverige tas ut som högst 48 timmar per arbetstagare under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Jourtid är inte den tid som arbetstagaren utför arbetet åt sin arbetsgivare, utan den tid som arbetstagaren är redo att utföra sin arbetsuppgift. (källa)
6. Den tyske filosofen Karl Marx menade att klasstillhörigheten inte bestäms av levnadsstandarden, utan av vilken roll den enskilde har i det ekonomiska systemet, det vill säga om man i egenskap av arbetsköpare (kapitalist) äger produktionsmedel eller om man som arbetstagare (arbetare) saknar desamma. Den förra samhällsgruppen ansågs utgöra borgarklassen och den senare arbetarklassen. Arbetarklassen tvingas sälja sin arbetskraft (genom lönearbete) till den härskande borgarklassen som ensidigt kunde diktera anställnings- och arbetsvillkoren och därmed exploatera arbetaren. Marx skildrade de olika historiska stadier som människan genomgått, utifrån det sätt på vilket människorna frambringar och fördelar det som är nödvändigt för livets fortbestånd, med andra ord de ekonomiska förhållandena och producerandet av förnödenheter, ting och varor. Enligt denna definition hade samhället utvecklats från urkommunism till antikt slavsamhälle över feodala samhällen till modern kapitalism. Förändringarna från ett stadium till ett annat beror på utfallet av klasskampen. (källa)
7. Korporativistiska idéer vann ånyo gehör kring sekelskiftet 1900, genom bl a den franske syndikalisten Georges Sorel och den österrikiske antisocialistiske ekonomen Othmar Spann. I Sverige kom vid samma tid korporativistiska tankegångar att framföras av den så kallade unghögerns Rudolf Kjellén och Adrian Molin. Inom det rent ekonomiska området har, genom sammanförandet av arbetsgivare och arbetstagare branschvis, ibland nämnts beröringspunkterna med den vid tiden framträdande gillesocialismen, en idéströmning inom den engelska vänstern. Den avgörande skillnaden mellan denna och korporativismen var dock att gillesocialismen, liksom för övrigt syndikalismen, avfärdade den centrala statsmaktens betydelse, framför den lokala arbetarmakten (genomförd av fackföreningarna), samt att den i övrigt syftade till ett socialistiskt samhälle. (källa)
8. Utvecklingssamtal är ett arbetsrelaterat samtal mellan elev, lärare och vårdnadshavare i skolan eller mellan arbetsgivare och arbetstagare på en arbetsplats. (källa)
9. En utbildad lärare har i Sverige en lärarexamen som erhålls efter högskolestudier. Den 2 mars 2011 fattade riksdagen beslut om att lärarlegitimation ska införas för undervisning i grundskola och på gymnasium. Lärare med ferieanställning har vanligtvis 35 timmar reglerad arbetstid och ungefär 10 timmar så kallad förtroendearbetstid vilket ger en total arbetstid om ungefär 45 timmar per vecka och ca 12 veckors ledig tid (däri ingår ferie och lagstadgade 5 veckors semester). Men avtalen kan skilja sig mellan skolorna. En annan anställningsform som lärare kan ha är så kallad semesteranställning och dessa följer därmed samma arbetstider som andra arbetstagare i Sverige med 40 timmars arbetsvecka och 5 veckors semester. (källa)
10. Lönens belopp kan bestämmas av arbetsgivaren, i förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare, genom lagstiftning, eller genom kollektivavtal som förhandlas fram mellan representanter för arbetsgivare och arbetstagare. (källa)