Argumentation Synonymer Betyder Uttal

• motstridig

Hur används ordet argumentation

1. Matematiker accepterade Platons övertygelse att geometrin uteslutande skulle använda sig av passare och en ograderad linjal och aldrig någon form av mätverktyg, gradskiva eller något annat verktyg som man förknippade med praktiskt hantverk. Detta maxim gjorde att man fördjupade sig i konstruktioner med passare och linjal och dess tre klassiska konstruktionsproblem: kubens fördubbling, vinkelns tredelning och cirkelns kvadratur. De bevisades omöjliga i dessa konstruktioner först på 1800-talet. Aristoteles skrev en traktat om metodisk argumentation i deduktiva bevis, en metodlära som förblev oförändrad ända fram till 1800-talet. (källa)
2. Det konsumenten kan argumentera för är ju också att mobilen faktiskt ska klara damm och stänk, samt vara tydlig med att det inte är hon själv som har orsakat felet. Om det är möjligt kanske det vore en god idé för konsumenten att ta kontakt med något annat företag i branschen för att bara få ett utlåtande om vad detta fel skulle kunna bero på, alltså att det exempelvis kan handla om ett fabrikationsfel och att telefonen med tanke på att den är ip68-klassad, bör ha klarat stänk. Det skulle stärka konsumentens argumentation mot företaget. (källa)
3. En sexköpare (i politisk argumentation även kallad könsköpare) är en person som köper sexuella tjänster, till exempel av en sexsäljare. Ett vanligt nedsättande ord för en manlig sexköpare är torsk. (källa)
4. Logik är i bred bemärkelse läran om vad som gör ett resonemang eller en argumentation giltiga. Den vetenskapliga disciplinen logik är ett omfattande och vittförgrenat ämnesområde på gränsen mellan filosofi och matematik, och har som utgångspunkt studiet av giltiga slutledningar baserat på språkliga entiteters form, till skillnad från dessas innehåll. Logik som formell vetenskap har sitt ursprung i Aristoteles första systematiseringar av så kallade syllogismer, korrekta slutledningar givet två premisser. (källa)
5. Avsikten med ordspråk är att på ett enkelt sätt förmedla ett budskap eller en värdering man ställer sig bakom eller ge en extra tyngd i en argumentation genom användning av gamla lärdomar som visat sig hålla i längden. Ordspråken har spelat en viktig roll i det sociala livet och är också viktiga indikatorer på en kulturs värderingar och normer i allmänhet. Ordspråken tillhör ett språks allra svåraste delar att lära sig behärska när ett nytt språk skall läras in och kräver ofta djupa kunskaper om landets kultur, historia och inte minst i vilket sammanhang det är lämpligt att använda ett ordspråk. (källa)
6. Slutsatserna de har kunnat dragit efter diverse studier och observationer av patienter med diverse verbala defekter såsom mutism är att den vänstra frontalloben och dess fyra subsystem hanterar: artikulation och språklig prosodi (Motor), grammatik och "wordfinding" (Cognitive), initiering av verbal kommunikation och själv-analyser av verbala förmågor (Activation), berättande kapacitet, abstrakt verbal förmåga samt paralingvistiska funktioner (Formulation). Medan den högra frontalloben sköter: affektiv och pragmatisk prosodi (Motor), affektiv argumentation, "inferential capacity" och visualspatiala faktorer (Cognitive), initiering av affektiv kommunikation och själv-analyser av känsla (Activation), kritisk självutvärdering, uppmärksamhet / avsikt samt "suprasegmental contention structure" (Formulation). (källa)
7. Det närbesläktade begreppet genetisk argumentation innebär att man låter trovärdigheten hos en tes avgöras av vem/vilka som argumenterar för eller mot tesen. Detta är irrelevant, och således är genetisk argumentation en typ av ignoratio elenchi. (källa)
8. Vid rätt användning är pleonasmen dock en viktig och användbar stilfigur med syftet att förstärka, förtydliga eller ge en mer levande bild av det man vill få sagt. Genom att upprepa något med olika ordval kan det ge effekten av en mångfaldig argumentation eller talan, trots att man egentligen säger samma sak gång på gång. (källa)
9. Vidare började man inom de humanistiska vetenskaperna inse förtjänsterna med retorikens analytiska verktyg. För retoriken öppnade det senare upp en helt ny arena och idag är det vanligt förekommande att forskare inom områden som psykologi, litteraturvetenskap, kommunikationsvetenskap, juridik, filosofi och språkvetenskap använder sig av retoriska analysmetoder. I en del länder kan man idag därför fortfarande tala om två varianter av retorik: dels den litteraturinriktade retoriken, som föddes som ett försök att fly undan Platons kritik av retoriken, vilken främst fokuserar på språkliga figurer och topiker (topos), och dels den mer moderna tillämpningen där den klassiska retorikens grundprinciper utvecklats för att appliceras på i stort all form av kommunikation. Här bör Chaïm Perelman nämnas som en av de stora förgrundsfigurerna, främst inom området för argumentation. (källa)