Arkitektbyrå Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arkitektbyrå

1. Gerkan, Marg und Partner (gmp) är en arkitektfirma med huvudkontor i Hamburg och ytterligare kontor i Aachen, Frankfurt am Main, Peking, Shanghai, Shenzhen, Hanoi och Kapstaden. Arkitektbyrån har vunnit över 400 priser och utmärkelser. (källa)
2. Längs platsens norra sida i kvarteret Muraren byggdes 1914-1916 de monumentala och påkostade bostadshus som än idag bildar fond bakom träd och plantering. Husen ritades av arkitektbyrån Höög och Morssing och är samtida med arkitektbyråns hus på andra sidan Karlavägen i Lärkstaden. Mellan Karlavägen och Birger Jarlsgatan i kvarteret Träskfloden dominerade dock småskalig industri i kåkbebyggelse till följd av de dåliga markförhållandena. I området öppnade flera av Stockholms tidiga bensinstationer, bland andra Krooks Petroleums anläggning i hörnet av Birger Jarlsgatan och Kungstensgatan från 1926. (källa)
3. Teräsvirta tog studentexamen 1933 och sin examen som arkitekt 1939 i Helsingfors. Han var anställd vid Erkki Huttunens arkitektbyrå 1939-48 och drev därefter en egen arkitektbyrå. (källa)
4. Mia Hägg, född 1970 i Umeå, är en svensk arkitekt. Hon arbetade åren 2002–2007 på arkitektbyrån Herzog och de Meuron och var projektledare för deras uppdrag med utformningen av Pekings Nationalstadion ("Fågelboet"), som var huvudarena under de Olympiska sommarspelen 2008. Sedan 2007 har hon en egen arkitektbyrå, Habiter Autrement, i Paris. (källa)
5. 3LHD är en arkitektbyrå från Zagreb i Kroatien. Företaget grundades år 1994 och har sedan dess deltagit i utformandet av flera offentliga miljöer och byggnadsprojekt i både Kroatien och utomlands. Arkitektbyrån grundades av en generation av samtida arkitekter och är kanske främst känd för sin enkelhet och moderna visuella utseende inom arkitekturen. Byråns debutprojekt var Minnesbron i Rijeka för vilken de tilldelades Viktor Kovačić-priset. 3LHD har utöver detta tilldelats flera nationella och internationella utmärkelser för sina projekt. (källa)
6. Karlatornet är en skyskrapa under uppförande på Hisingen i Göteborg. Skyskrapan ritades av den amerikanska arkitektbyrån Skidmore, Owings and Merrill. Den byggs på Lindholmen norr om Lindholmsallén och planeras bli färdig 2022. Karlatornet beräknas med 245 meter i höjd bli Nordens högsta byggnad, och passerar därmed Turning Torso i Malmö. Byggnaden ligger i Stora Hamnkanalens förlängning. Huset kommer att innehålla Nordic Choice Hotels i de lägre våningarna (vån 1–5) samt vån 58 och lägenheter på övriga våningar. Penthouselägenheter kommer att ligga på vån 70–73, och upplåts med äganderätt. Våning 69 kommer inhysa en skybar tillgänglig för allmänheten. Byggnaden kommer att vara en del av den nya stadsdelen Karlastaden, innehållandes åtta kvarter och en paviljong. (källa)
7. Uleåborgs resecenter är ett planerat byggnadskomplex i anslutning till Uleåborgs nuvarande järnvägsstation. Resecentret ersätter den nuvarande järnvägsstationen, med motsvarande tjänsteutbud för resenärer. Inom området kommer det också att finnas ett köpcentrum, restauranger med mera. Den nuvarande stationsbyggnaden och restaurangbyggnaden kommer att bevaras. En enhällig jury utsåg i januari 2017 förslaget Tervatynnyrit ("Tjärtunnorna") som vinnare av arkitekturtävlingen för utveckling av Uleåborgs stationsområde. Förslaget har skapats av arkitektbyråerna Lahdelma och Mahlamäki Oy från Helsingfors och Arkitekterna m3 från Uleåborg. I arbetsgruppen ingick också landskapsarkitektbyrånäkymä Oy, Plaana Oy som ansvarat för trafikplaneringen samt byggnadsingenjörsbyrån Rimako Oy. Prisbeloppet var 50 000 €. (källa)
8. Hembygdsvård är en rörelse som vill ta sig an plan- och byggfrågor i staden och på landet. Samfundet för Hembygdsvård startade 1916 som en nationell konsulterande arkitektbyrå med arkitekten John Åkerlund som tjänsteman. Hembygdsvården omfattade naturvård och kulturvård och hade en dubbel inriktning: den var dels gestaltande dels bevarande. (källa)
9. Nästa utvecklingsfas började ta vid efter andra världskriget. En stigande levnadsstandard och större köpkraft möjliggjorde byggandet av varuhus även utanför storstäderna. De nya varuhusen skulle förutom stort tilltagen butiksyta även ha plats för att kunna parkera bilen. Samtidigt rationaliserades hela inköpsproceduren så att självbetjäning blev det vanliga. Mellan 1950-1970 byggdes Domus, Tempo (nuvarande Åhléns ) med flera köpcentra mitt inne i själva stadskärnorna, ofta byggda efter en standardmodell som tagits fram centralt på Kooperativa Förbundets arkitektbyrå i syfte att få ut så mycket butiksyta som möjligt för lägsta byggkostnad och med nya trafikleder framdragna till gallerian inklusive ett inbyggt eller anslutande parkeringshus. Denna hårt drivna rationalisering slog till sist tillbaka mot dem själva, då lönsamhetsgraden sällan blev vad företaget hade räknat med. Det fanns även en folklig kritik, då det fanns de som ej ansåg byggnaderna vara estetiskt tilltalande i sin placering som ibland inte hänsyn till befintlig stadsmiljö tilltog (för denna kritik se även När Domus kom till stan). (källa)