Arkont Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arkont

1. Arkont (grekiska archon, härskare) kallades den högste ämbetsmannen i vissa grekiska stater.
2. I Aten skall arkontvärdigheten ha trätt i kungamaktens ställe efter Kodros' död (1068 f.Kr.) och innehafts på livstid och såsom ärftligt ämbete inom Kodros' son Medons ätt. Från 752 f.Kr. valdes arkonterna på tio år, och 713 f.Kr. fick alla de adliga ätterna (eupatriderna) tillträde till detta ämbete. 683 f.Kr. förkortades ämbetstiden till ett år, och i stället för en arkont, som förut, valdes nu nio.
3. Under den historiska tiden var arkonterna nio, och kollegiets officiella titel åtminstone från Solons tid var "de nio arkonterna". Under demokratins tid var arkonternas ämbetsmyndighet mindre politisk än judiciell och representativ. Den förste bland dem kallades arkont. Han gav sitt namn åt det löpande året. Hos senare skriftställare kallas han därför archon eponymos (av onoma, namn). Den andre hade titeln basileios (konung), eftersom han hade religiösa funktioner bundna till kungatiteln och eftersom han handlade rättegångar som berörde religionen. Den tredje kallades polemark (krigsöverste), eftersom han åtminstone i äldre tid stod i spetsen för krigsväsendet. De sex återstående arkonterna kallades thesmothetes (lagskipare) och ledde efter lottning förhandlingarna vid rättegångar.
4. Arkont i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904). (källa)