Arméofficer Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arméofficer

1. Arméofficerare avlägger följande ämbetsed eller försäkran vid sin utnämning. (källa)
2. Under det armeniska folkmordet 1915 togs handskriften om hand i det övergivna klostret av två armeniska kvinnor. Det delades på grund av sin vikt i två delar. Den ena delen förde de kvinnliga flyktingarna på ryggen med stor svårighet till Tblisi. Den andra delen hittades av den ryske arméofficeren Nicholas de Goberti. Så småningom hamnade bägge delarna i handskriftsarkivet i Etjmiadzin. (källa)
3. Holger Crafoord var son till arméofficeren Alfred Lundquist (1882–1927) och Hanna Lundquist, född Johansson (1883–1965). Äktenskapet uppges ha varit kortvarigt, och Hanna Lundquist försörjde sig och sin son under knappa förhållanden som innehavare av en livsmedelsaffär. Hon gifte senare om sig med fartygsmaskinisten Harry Crafoord (1881–1935), vilken adopterade sin styvson. Holger Crafoord var från 1935 gift med Anna-Greta Crafoord, född Löfdal (1914–1994). (källa)
4. Krylov var son till en lågättad arméofficer och blev tidigt faderlös. Han fick en knapphändig uppfostran men skaffade sig med tiden betydande språkkunskaper. 16 år gammal fick han anställning i Sankt Petersburg och inledde sin litterära bana samma år genom att författa texten till en komisk opera. Senare ägnade han sig åt satirisk publicistisk verksamhet i Jonathan Swifts stil och utgav två tidskrifter 1792-93, vilka dock snart indrogs av censuren. Därefter försvann Krylov för 12 års tid från litteraturen. (källa)
5. Kuts, som var arméofficer under sin aktiva karriär, blev internationellt uppmärksammad för första gången i samband med friidrotts-EM i Bern 1954. Där slog han förhandsfavoriterna Emil Zátopek från Tjeckoslovakien och britten Christopher Chataway på 5000 meter, samtidigt som han satte nytt världsrekord. Kuts förlorade detta rekord till Chataway en månad senare (i ett lopp där britten vann knappt), men bara 10 dagar senare tog sovjeten tillbaka rekordet. (källa)
6. Carl Pehr Pontus Reuterswärd, född 4 oktober 1871 i Örebro, död 25 maj 1949 i Stockholm, var en svensk arméofficer (generallöjtnant). Han var bror till elektroingenjören och företagsledaren Carl Reuterswärd samt far till överstarna Wilhelm och Carl Reuterswärd och juristen Edvard Reuterswärd. (källa)