Arrende Synonymer Betyder Uttal

• hyra

Hur används ordet arrende

1. Termen husmand har varit särskilt vanlig i Danmark och Skåne som beteckning på en bofast man på landet med eget hus. I likhet med torparen ägde husmannen inte någon andel i byns marker och skulle betala arrende till markägaren, eventuellt i form av dagsverken, men medan torparen försörjde sig genom att bruka den jord som hörde till torpet, var husmannen hantverkare, soldat eller lantarbetare. Hans mark bestod av hustomten och kanske därtill en beteshage och en mindre åkerlapp som inte kunde räcka till för en familjs uppehälle, men möjligen för att försörja familjen med mat. (källa)
2. Enligt svenskt rättsspråk faller inte under hyresavtal avtal, som huvudsakligen gäller brukandet av annans jord (jfr Arrende). I jordabalkens 12 kapitel ("hyreslagen") finns bestämmelser om hyra av hus eller del därav. (källa)
3. Med jaktmark menas en jordbruksfastighet eller skogsfastighet. I Sverige är jakträtten kopplad till markägandet och ibland hanterad av ett viltvårdsområde. En markägare är därför även jakträttsinnehavare på sin fastighet. Om markägaren själv inte jagar eller är en juridisk person, till exempel ett skogsbolag kan jakträtten upplåtas mot betalning åt annan person eller en jaktklubb. Sådana jakträttsupplåtelser kallas felaktigt för jaktarrende i folkmun (läs mer under arrende). En jakträttsupplåtelse upprättas med ett kontrakt och ger jaktarrendatorn suverän tillgång till jakträtten i markägarens ställe. I kontraktet ingår ofta att jaktarrendatorn även skall bedriva en adekvat viltvård. En jakträttsupplåtelse av arrendetyp gäller oftast över en flerårsperiod. Av Sveriges c:a 260 000 jägare arrenderar c:a hälften sin jaktmark av skogsbolagen, staten (Sveaskog), stiften m.fl. Den andra hälften jagar på mark de själva eller deras släktingar äger. (källa)
4. Arrende är när en fastighetsägare upplåter nyttjanderätt till exempelvis jord mot vederlag, det vill säga ersättning i form av ett penningvärde, natura eller dagsverke. (källa)
5. Termen användes i synnerhet i Göteborg, där gårdarna brukades och beboddes av stadens borgare, även om landeriet tillhörde staden. Brukaren betalade därvid arrende. Landerier fanns även i Borås, Vänersborg, Karlstad, Uddevalla, Varberg och i Skåne (som länderi), i synnerhet i Helsingborg, där dessa istället ägdes av dem som bebodde och brukade dem. Många landerier kom att rivas då deras marker togs i anspråk i och med städernas expansion under industrialismen. Dock lever många kvar i form av namn på stadsdelar, parker eller nya byggnader, belägna där landerierna tidigare stått. (källa)
6. Med lån menas rätten att under en viss tid använda någonting som tillhör någon annan eller den överenskommelse som ger upphov till denna rätt. Om ersättning utgår och lånet inte avser pengar, brukar det ofta kallas något annat, exempelvis hyra, saklega eller arrende. (källa)
7. Till nyttjanderätt hör sådant som arrende och under historisk tid vad som reglerades av privilegier med hänsyn till regale. För detta fick den som nyttjade egendomen fick betala avrad. (källa)
8. År 1967 övertogs Cora av Ri-Teatrarna och fick namnet Ri-Cora. 1973 moderniserades Ri-Cora, men lades ner i juni 1975 för att säljas och bli bingolokal. Av olika skäl gick köpet aldrig igenom utan lokalen stod tom fram till 18 augusti 1979, då Ri-Teatrarna öppnade biografverksamhet igen med premiären på filmen Moonraker. För att få nya verksamheten lönsam hade salongen byggts om till en mindre (salong 1) med 101 sittplatser, och en något större (salong 2) med 148 sittplatser. Maskinrummet hade placerats mitt i den gamla lokalen med projektorerna riktade åt två håll. Maskinisten skötte även vaktmästartjänsten. Det enda spåret av den tilltänkta verksamheten efter Ri-Cora var den färgglada heltäckningsmattan i salong 1 med olika kända spelplaner som hade levererats för, men aldrig använts i den bingohall som inte blev av. Det nya namnet blev Ringside 1-2, en ordlek baserad på att biografen låg "vid sidan av Ringvägen". Ringside övertogs 1983 av Europafilm i och med deras arrende av Ri-Teatrarna, och senare av SF Bio AB med deras köp av Europa Film. (källa)
9. 1866 upplöstes ståndsriksdagen och tvåkammarsystemet infördes. Under slutet av 1800-talet var det dock fortfarande endast en liten del av befolkningen som hade rösträtt. Förösträtt krävdes en taxerad årsinkomst av lägst 800 riksdaler eller fast egendom med lägst 1 000 riksdalers taxeringsvärde eller arrende av jordbruksfastighet av ett bestämt värde. Endast män över 21 år hade rösträtt till andra kammaren och ett krav var dessutom att skatt hade betalats under de senaste 10 åren. Endast drygt 20 % av den vuxna manliga befolkningen hade rösträtt 1866, men på grund av ökande inkomster, hade andelen ökat till ca 60 % 1908. Till andra kammaren var det lika rösträtt, medan den kommunala rösträtten var inkomstgraderad så att en enskild person kunde ha ett mycket stort antal röster. I städerna infördes 1868 en begränsning till max 100 röster eller 2 % av rösterna. Först 1901 infördes motsvarande begränsning på landet men till max 5 000 röster eller 10 % av totala röstetalet. Även myndiga ogifta kvinnor samt bolag kunde från 1862 ha kommunal rösträtt om de uppfyllde övriga kriterier. Tanken bakom systemet var att personer som betalade mycket skatt hade rätt att påverka användningen av skattepengarna. Avsikten var också att skapa ett mått av stabilitet, då ett samhälle inte antogs tåla för stora spänningar mellan ekonomiska resurser och politiskt ansvar. Systemet innebar också att många förlorade sin rösträtt i samband med ekonomiska kriser. (källa)
10. I strikt mening avser torp en arrendeform, med långa kontraktstider men utan åborätt, vars arrende betalades helt eller delvis in natura. I Finland avskaffades torparinstitutionen 1918. I Sverige år 1943. (källa)