Arrendekontrakt Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder arrendekontrakt, varianter, uttal och böjningar av arrendekontrakt

Arrendekontrakt synonym, annat ord för arrendekontrakt, vad betyder arrendekontrakt, förklaring, uttal och böjningar av arrendekontrakt.

Vad betyder och hur uttalas arrendekontrakt

Arrendekontrakt uttalas ar|rende|kon|trakt och är ett substantiv.

Ordformer av arrendekontrakt

Singular

arrendekontrakt
obestämd grundform
arrendekontrakts
obestämd genitiv
arrendekontraktet
bestämd grundform
arrendekontraktets
bestämd genitiv

Plural

arrendekontrakt
obestämd grundform
arrendekontrakts
obestämd genitiv
arrendekontrakten
bestämd grundform
arrendekontraktens
bestämd genitiv

Arrendekontrakt är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet arrendekontrakt

  1. Till skillnad från många andra koloniområden föddes Sjöbergen inte på stadsplanerarnas ritbord. Det har vuxit fram dynamiskt och utan formella tillstånd. Smådjurshållning på Sjöbergen har funnits sedan 1930-talet. De första stugorna byggdes av sockerlådor från Carnegie bruk nere i Klippan. Odlingar tillkom efterhand, från 1950-talet fram till slutet av 1970-talet då lottindelningen, arrendekontrakt och verksamhetsinriktning formaliserades. Som ett led i detta infördes kravet på föreningstillhörighet under 1980-talet. Framväxten har satt sin prägel på området. Än idag karaktäriseras Sjöbergen av enkla, ibland lite ruffiga, stugor. Det syns och hörs att arbete pågår och det ligger en nyttoaspekt i alla verksamheter. Gentrifieringen av koloniområden har inte nått Sjöbergen ännu. Föreningarna strävar efter att bevara Sjöbergen som ett område för odling och djurhållning för vanliga människor. Därför finns djurhållning inskriven som villkor i arrendekontrakten för stugorna. (källa)
  2. Namnet har sitt ursprung i hovbagaren Nils Lychous (1724-1800) arrende av mossen under 1790-talet av ägaren till Skarpnäcks gård, familjen von Schantz. Arrendekontraktet skrevs tillsammans med klädesfabrikanten på Barnängsfabriken vid Hammarby sjö, kommerserådet Carl Gustaf Apiarie. Mossen som vid den här tiden kallades både Pungpina mosse och Pungpinakärret men också Skarpnäcksmossen, blev utdikad och uppodlad. (källa)
  3. Ägarna kom inte överens, när arrendekontraktet för marken, där fabriken låg, skulle omförhandlas 1895, varefter familjen von Unge övertog Mölntorps Smidesfabrik. Svalling startade för sin del ny tillverkning 1876 i Rosenfors söder om i Eskilstuna i samarbete med bröderna Bernhard och Oscar Libergs finsmidesmanufaktur. Libergs företag bedrevs under namnet Rosenfors manufakturverk på Bruksholmen, vilket 1896 ombildades till B och O Libergs Fabriks AB och 1921 köptes av Jernbolaget. Mölntorps Smidesfabrik koncentrerade sig därefter på pressade plåtdetaljer som skopor, oljekannor och andra mindre artiklar. samt borrar och smörkärnare. År 1913 anställdes verkmästaren Gustaf Lundberg (född 1872) från Munktells i Eskilstuna som produktionschef. År 1917 köptes fabriken av Kungsörs Bleckkärlsfabrik AB, som ägdes av Arvid Hamrin (1867–1919). Företagen gick 1918 upp i det då grundade AB Plåtmanufaktur. (källa)
  4. På våren 1859 övertog han arrendekontraktet till Hôtel Rydberg som redan vid den tiden hade utvecklades till det ledande hotellet i Stockholm, som Cadier fortsatte att utveckla. Hans framgångar i hotellrörelsen var grunden till att han som ledande hotellman i Stockholm, omkring 1870, fick uppdraget att välja ut en tomt och projektera ett nytt storhotell i StockhoIm som kom att döpas till Grand Hôtel. Hotellet stod klart att ta emot de första hotellgästerna på försommaren 1874. (källa)
  5. År 1904 blev det emellertid möjligt att göra bosättningar av den här typen lagliga genom att upplåta dem som skogstorp. Så skedde också med Långmyrbacken. Som skogstorpare på kronans mark fick familjen ett bidrag om 500 kronor för att bygga bostadshus och ekonomibyggnader samt uppodla jorden. Dessutom fick man husbehovsvirke och vedbrand samt ett arrendekontrakt på 50 år. Fiske tilläts i bäckar och sjöar. Men även livet som kronotorpare var hårt och det hände att man ej hade mat för dagen. Lisa Johansson skildrade den hårda uppväxten i sina böcker. (källa)
  6. Den engelska kolonin Bridgetown grundades den 5 juli 1628 under ledning av Charles Wolverstone, som medförde 64 kolonister till området, som formellt hade gjorts anspråk på av James Hay, 1:e earl av Carlisle. Wolverstone hade sänts ut av en grupp köpmän från London, ledda av sir Marmaduke Rawdon. Gruppen hade fått ett arrendekontrakt på drygt 4 000 hektar (10 000 acres) land av earlen av Carlisle som betalning för tidigare skulder, och varje kolonist som medföljde Wolverstone tilldelades drygt 40 hektar (100 acres) på den norra sidan av Careenage-rännan, där de skulle bygga ett samhälle. Följande oktober mutade Carlisles agenter in den södra stranden vid Needham's Point, och 1631 förvärvade Henry Hawley, den nya guvernören, stora landområden direkt i anslutning till Carlisle Bay. Rapporter om oegentligheter kring denna guvernör ledde till att han greps och överlämnades till England 1639. En utredning visade dock att större delen av Hawleys landaffärer var lagenliga, och att marken, inklusive platsen där själva samhället låg, tillhörde earlen av Carlisle. (källa)
  7. Sjöbevakningsstationen indrogs 2006. Ön övertogs i stället av Finlands sjöräddningssällskap, som tecknade ett arrendekontrakt på 30 år. Denna centralorganisation för den frivilliga sjöräddningen placerade egna båtar och en del av sin utbildning på Bågaskär, där sällskapets kurscentral med lokaliteter för bland annat utbildning och inkvartering invigdes 2009. (källa)
  8. Lotsverket köpte södra delen av Valö av Vrångö jordägare för att bygga en fyr år 1878. Fyrvaktarparet Hult tilläts 1932 att bygga en sommarstuga på Valö, "Hultet". Efter att fyren automatiserats 1935 hade Lotsverket ingen användning för fyrhuset som såldes till Göteborgs kanotförening. Samtidigt beslöt Lotsverket att hyra ut sin del av Valö till Göteborgs kanotförening. Under en sammankomst på Valö i maj 1937 fick paret Hult i uppdrag av Göteborgs kanotförening att sköta om byggnaderna på ön. Midsommardagen 1937 hade kanotföreningen en stor invigning av Valö. Föreningen hade då köpt fyrhuset och bodarna och fått ett arrendekontrakt för marken av Lotsverket. 1944 köptes även Hults sommarstuga, ett år efter Gustav Adolf Hults bortgång. Föreningen ansvarar idag för byggnaderna och ser till att det inte växer igen på ön. Resten av ön ägs av Vrångöbor som nyttjade den för fårbete fram till 1947. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.