Artilleri Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet artilleri

1. Begreppet användes i äldsta tid som en synonym till gymnasium. Det kom därefter att användas främst om utbildningar på högre nivå som inte kunde inordnas i den gängse akademiska traditionen. Den första skolan i Sverige att använda begreppet var Krigshögskolan 1866. Därefter följde 1877 Tekniska högskolan, Stockholms högskola och Artilleri- och ingenjörhögskolan 1878, Göteborgs högskola 1889, Sjökrigshögskolan 1898, Handelshögskolan i Stockholm 1909, Veterinärhögskolan 1914, Skogshögskolan 1915 Göteborgs handelshögskola 1923 och Lantbrukshögskolan 1931. En speciell variant blev folkhögskolorna. (källa)
2. En kanon (äldre benämning stycke eller bombard) är ett eldvapen av grov kaliber. Enligt modern terminologi skall en kanon vara av kaliber 20 millimeter eller grövre (på automatkanoner har gränsen gått vid 13.2 millimeter i Sverige), ha ett eldrör som är längre än ungefär 40 gånger kalibern och huvudsakligen skjuta flackbaneeld. Andra varianter av artilleripjäser är bland annat haubits och mörsare. Kanoner förekommer vanligtvis i artilleri, men även truppslag som luftvärn kan ha kanoner. (källa)
3. Konstapel (från engelskans constable) är en äldre beteckning för lägre tjänstegrad eller befattning med flera betydelser inom artilleriet, flottan, polisen, fångvården och den seglande handelsflottan. (källa)
4. Kustartilleri är som regel en militär organisation med uppgift att försvåra kustinvasion. De viktigaste vapnen för det svenska var artilleri, robotar och minor. I Sverige erhöll kustartilleriet fast organisation från år 1902 och tillhörde i sin helhet marinen till försvarsbeslutet år 2000 då det omorganiserades till amfibiekåren. Det fanns i Sverige både fast och rörligt kustartilleri. (källa)
5. Fram till 1800-talet transporterades marinsoldater ombord på vanliga örlogsfartyg och landsattes med skeppsbåtar. Införandet av automatvapen och snabbskjutande artilleri gjorde dock att sådana landstigningar närmast liknade självmordsuppdrag. Under första världskriget tillverkades de första renodlade landstigningsbåtarna baserade på flodpråmar. Dessa användes vid landstigningen vid Gallipoli i Turkiet och även senare under andra världskriget vid Evakueringen av Dunkerque. (källa)
6. Staden har sedan gammalt varit befäst, under 1800-talet försågs Lille med en gördefästning med över 20 fort och batterier. Då under första världskriget tyskarna närmade sig fästningen 11 oktober 1914 uppmanades kommendanten att ge upp den omoderna fästningen men vägrade. Efter en kort beskjutning med tungt artilleri stormades av forten och tyskarna kunde tränga in i staden. (källa)
7. För marina förband menas framförallt förmågan till självförsvar mot lufthot i form av attackflyg, sjömålsrobotar och helikopter. För upptäckt och klassificering av ett lufthot används radar och signalspaning. För bekämpning av lufthot används vanligtvis artilleri, luftvärnsrobotar och kulsprutor. Dagens svenska korvetter är utrustade med en förlig 57 mm luftvärnskanon. Göteborgsklassen är också utrustade med en aktra 40 mm luftvärnskanon. Diskussioner förs om att utrusta Visbyklassen med luftvärnsrobotar. För att avleda en inkommande sjömålsrobot utrustas fartygen även med avancerade avhakningssystem. Sådana system är oftast utformade så att de skickar upp ett moln av vilseledande metallremsor eller brinnande facklor. Metallremsorna förvillar radarmålsökande robotar och facklorna förvillar IR-målsökande robotar. (källa)
8. Ett markanfall genomförs huvudsakligen av markstridskrafter som infanteri, kavalleri, pansartrupper etc. De kan ha understöd av flygstridskrafter, sjöstridskrafter och/eller artilleri för att uppnå högre eldkraft. Den här typen av anfall genomförs huvudsakligen för att ta terräng eftersom markstridskrafter är ensamma om att kunna behålla tagen terräng genom att försvara den mot motanfall. (källa)
9. Inkommande robotar kan även slås ut genom att man beskjuter roboten med artilleri eller egna robotar, luftvärnsrobotar. (källa)
10. Ett pansarskepp (fram till 1920-talet benämnt 1:a klass pansarbåt i Sverige) kan beskrivas som ett örlogsfartyg med mindre än 10 000 tons deplacement, bestyckat med svårt artilleri och av samma storlek som en pansarkryssare, men med begränsad högsjökapacitet. (källa)