Artillerield Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet artillerield

1. Militärer använder ofta ett system där ett varv delas in i ungefär 6000 streck. Indelning i hundratal sådana streck (60 för ett helt varv) är den vanliga på finska orienteringskompasser. Den svenska försvarsmaktens kompass var tidigare indelad i 6300 streck, men är nu anpassad till NATO:s 6400 streck, kallade mils (uttalas "mills"). Ett streck är ungefär en milliradian och motsvarar på en kilometers avstånd ungefär en meter, vilket till exempel underlättar om man vill leda in artillerield mot en fiende. (källa)
2. År 1916, under första världskriget, tillsattes Lager- och kylhuskommittén under ordföranden Carl Forsell. Kommitténs arbete resulterade i att fryshus inrättades i Malmö och Hallsberg samt att staten under åren 1917-19 för beredskapslagring av livsmedel uppförde nio spannmålslagerhus i Sverige. Syftet var en säker försörjning samt en så rättvis marknad som möjligt. Placeringen avgjordes av ett spannmålsproducerande omland, närheten till järnvägsnätet samt att avståndet till kusten skulle vara så stort att lagerhusen inte skulle kunna nås av artillerield. (källa)
3. Militära förband kan använda sig av radiopejling utifrån samma önskemål som civila myndigheter, men det är vanligast att radiopejling används som en del av taktisk signalspaning för underrättelseverksamhet eller för telekrig. Pejlingen går då ut på att lokalisera radiosändare vars trafik man antingen kan störa ut för att försvåra en fiendes möjligheter att leda sina förband, eller för att få fram en radiosändares läge i syfte att slå ut denna med hjälp av till exempel artillerield. Dessutom kan radiopejling användas i fredstid för att utöva signalkontroll. (källa)
4. Skyttesoldat (GA900) eller Skyttesoldat stridsfordon (GA904) är en befattning i Sveriges armé. I princip innebär befattningen att man är en infanterist, som med diverse vapen konfronterar fiender i skog och mark. Skyttesoldatens uppgift i strid är att bemanna och hantera gruppens understödsvapen samt att strida till fots eller från vagn. Krav som ställs på skyttesoldaten är främst en god förmåga till anpassning i grupp. Skyttesoldaten ingår i en skyttegrupp beväpnas med eldhandvapen, pansarbrytande vapen och får dessutom stöd av artillerield. Transportering sker oftast med bandvagn 309, bandvagn 206 eller stridsfordon 90. (källa)
5. Då blockhus anlades som självständiga vakthus, utformades det mera omsorgsfullt och avdelades i flera rum för att inrymma alla under sådana förhållanden nödvändiga förråd. Med tiden tappade blockhusen sin betydelse, timmerväggar motstod inte längre gevärselden. De användes därefter endast, där de inte var utsatta för artillerield, och väggarna, i vilka skottgluggar utsparas, gjordes av på stolpar spikade plankor med mellanfyllning av sten eller dylikt, eller av dubbla timmerväggar med mellanliggande 0,7 meter tjock jordfyllning, taket gjordes av timmer med brädbeklädnad och därovanpå jordtäckning. Planutstakningen var vanligen rektangulär. (källa)
6. Ett bröstvärn är en form av, eller en del av, en försvarsmur, som är byggd i ungefärlig brösthöjd, vilket även ger stöd åt en skytts vapen. Generellt är ett bröstvärn ett mindre permanent försvarsverk än exempelvis en mur, och kan bestå av i stort sett vilket material som helst som finns tillgängligt. I nutida bröstvärn används ofta jord eller betong beroende på hur provisoriskt bygget är. Trä kan användas om befästningen inte beskjuts av artillerield. Skyttegravar är ett exempel på bröstvärn där man grävt ner sig istället för att kasta upp en vall. På så vis behöver man inte tänka på att dimensionera vallen så att den kan väntas klara det som skjuts mot den. (källa)