Artillerikår Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet artillerikår

1. I början av 1700-talet tog artillerikåren på Gotland i anspråk ett område intill ringmuren som fick benämningen artillerigården. Området användes av artillerikåren och senare artilleribataljonen fram till dess upplösning 1792 då den arrenderades ut. 1809 togs tyggården åter i bruk av det gotländska lantvärnsartilleriet och sedan av artillerikåren inom Gotlands nationalbeväring från 1811 fram till och med 1892 och dess matsal fram till och med 1909, då man överfördes till det nybyggda området vid Östra Hansegatan. (källa)
2. Enligt beslut av 1914 års senare riksdag skulle Kustartilleriet bestå av två regementen, Vaxholms och Karlskrona, samt två kårer, Älvsborgs och Hemsö. Den sistnämnda skulle bemanna den samtidigt till uppförande beslutade Hemsö fästning, varjämte de övriga kustfästningarna skulle avsevärt förstärkas. Hemsö kustfästning hade emellertid endast delvis blivit fullbordad i enlighet med den 1914 fastställda planen och Hemsö kustartillerikår blev aldrig uppsatt. År 1919 beslöt statsmakterna att Fårösunds fästning (kustposition) skulle läggas ner omedelbart. (källa)
3. År 1867 inleddes skjut- och kastövningar för artilleribefäl på Tånga Hed i Västergötland. År 1885 bilades Artilleriskjutskola som en organiserad skjutskola för artilleriet. Skolan kom dock 1888 att delas i två skolor, Fältartilleriets skjutskola och Fästningsartilleriets skjutskola. Fästningsartilleriets skjutskola var en gemensam skjutskola för arméns och flottan fästningsartillerikårer, vilket inkluderade fästningar men även Vaxholms artillerikår och Karlskrona artillerikår. Dock avvecklades Fästningsartilleriets skjutskola och under åren 1902–1905 hänvisades elever till Fältartilleriets skjutskola. Dock återupprättades Fästningsartilleriets skjutskola 1905 för arméns och flottan fästningsartillerikårer. Från 1910 omfattade även skolan positionsartilleriet och antog därmed namnet Fästningsartilleriets och positionsartilleriets skjutskola. Den 31 maj 1918 sammanslogs de två artilleriskolorna, Fältartilleriets skjutskola och Fästningsartilleriets och positionsartilleriets skjutskola, till en skola och bildade Artilleriets skjutskola, vilken förlades till Marma skjutfält och Karlsborgs garnison. Skolan organisation var dock initialt en försöksorganisation, men fick den 17 juli 1920 en fastställd organisation och från 1926 en chef året om. Den 15 oktober 1942 antog skolan namnet Artilleriskjutskolan. (källa)
4. Shenyang är högkvarter i en av Folkets befrielsearmés sju militärregioner. I staden är också "Bas 51", en av den Andra artillerikårens sex divisioner, belägen, som har missiler med räckvidd mot Korea och Japan. (källa)
5. 1789 bestod kåren av ca 800 man inom infanteriet, som var fördelade på totalt sex kompanier, till detta kom en mindre ihopsatt kavalleriavdelning. Artillerikåren som bildades 1789 skulle totalt bestå av 1 major, 2 adjutanter, 9 officerare, 15 underofficerare samt 300 konstaplar och hantlangare. (källa)
6. År 1947 började politiker samt armén föra diskussioner om det var ekonomiskt försvarbart med ett detachement i Nora. År 1951 föreslog regeringen för riksdagen om en begränsning av arméns fredsorganisation, vilket innebar att Norrbottens artillerikår (A 5), Skånska kavalleriregementet (K 5), Öresunds marindistrikt (MDÖ) och Göta trängregementes kompani i Nora (T 2 N) skulle avvecklas och upplösas. Riksdagsbeslutet angav att detachementet skulle utgå ur fredsorganisationen budgetåret 1952/1953. Vidare föreslog regeringen att förbandets permanent organiserade sjukvårdskompani skulle omlokaliseras till Sollefteå garnison, för att där samlokaliseras med Västernorrlands regemente, men underställas chefen för Norrlands trängregemente. Regeringens proposition antogs av riksdagen och därmed beslutades även att detachementet i Nora skulle utgå ur fredsorganisationen. (källa)
7. En särskild underhållsinspektion föreslogs inrättas inom arméstaben. I denna skulle bland annat en arméingenjörsavdelning ingå, bestående av arméöverdirektör och tre armédirektörer, vilka tidigare tillhörde underhållssektionen vid arméinspektionen. Svea artilleriregemente (A 1), Livregementet till häst (K 1), Skånska kavalleriregementet (K 2) och en luftvärnskår (ej namngiven) föreslogs avvecklas. Norrbottens artillerikår (A 5) föreslogs sammanslås med Bodens artilleriregemente (A 8), verksamheten vid Södra skånska infanteriregementet (I 7) och Upplands regemente (I 8) föreslogs reduceras. Svea ingenjörkår föreslogs reduceras, medan Göta ingenjörkår föreslogs att utvidgas till ett regemente. Trängtrupperna, tygtrupperna och intendenturtrupperna föreslogs sammanslås till ett nytt truppslag, underhållstrupperna, bestående av fyra regementen och en kår. Signaltrupperna, endast bestod av ett regemente, föreslogs få ett nytt signaldetachement om två kompanier. Fälttygkårens sammansättning blir avhängig av förvaltningsutredningens resultat och hade därför inte utformats av kommittén. (källa)
8. År 1951 föreslog regeringen för riksdagen en begränsning av arméns fredsorganisation, vilken bland annat innebar att Arméns jägarskola (JS) skulle omlokaliseras. Bakom förslaget låg 1949 års försvarsutredning, vilken föreslog att jägarskolan skulle omlokaliseras till Bodens garnison, för att där bli en del av Norrbottens regemente. Chefen för armén bistod förslaget och menade samtidigt att utbildningsförhållandena var bättre i Boden jämfört mot Kiruna. Det på grund arméchefen ansåg det önskvärt att bedriva jägarutbildningen i östra Norrbotten, då Kiruna saknade den typiska norrländska skogsterrängen. Vidare menade arméchefen att jägarskolans förläggningen byggde på det strategiska läget under andra världskriget, då det fanns ett krav och behov av utbildning i fjällterräng. Arméchefen menade även på att Kirunaetablissementet inte motsvarade den önskade ökade värnpliktskontingent för utbildning av fri jägarverksamhet. Arméchefen föreslog att jägarskolan skulle förläggas i det etablissementet som blev ledigt i Boden, i samband med att Norrbottens artillerikår (A 5) sammanslogs med Bodens artilleriregemente (A 8). Vidare föreslogs jägarskolan att anta namnet Norrbottens regementes jägarbataljon. Någon tidpunkt för en omlokalisering föreslogs inte i propositionen, utan istället skulle en tidpunkt för en omlokalisering bestämmas vid ett senare tillfälle, det när det fanns förutsättningar för en omlokalisering. (källa)
9. Den 1 juli 1830 infördes även en ny organisation inom artilleriet. Där Göta artilleriregemente organiserades på sex batteriet om åtta kanoner, jämte tre depå/fästningskompanier. År 1831 överfördes artilleribesättning vid Varbergs fästning till Karlsborgs fästning för att där utgöra 1. fästningskompaniet. Vid 1872 års organisation hade regementet utökats till tio batterier om sex kanoner, jämte de tre fästningskompanier. Artilleribesättning i Karlsborg utökades till två batterier och ett kompani, samt att två kompanier förlades till Karlsten. År 1882 flyttades 2. fästningskompaniet från Karlstens fästning till Karlsborg, ett till Vaxholms fästning. Genom 1892 års organisation bidrog regementet till bildande av Norrlands artilleriregemente, Andra Göta artilleriregementen samt Karlsborgs artillerikår (kompaniet på Vaxholm hade det lämnat från sig) och antog namnet Första Göta artilleriregemente. Det hade nu kvar sex batterier om sex kanoner. Genom 1901 års organisation ökades det till nio batterier om fyra kanoner, vartill två haubitsbatterier tillkom. År 1904 återfick regementet sitt förra namn, Göta artilleriregemente. (källa)