Artär Synonymer Betyder Uttal

• pulsåder

Hur används ordet artär

1. Epiduralblödning - blödning mellan skallen och den yttersta, hårda hjärnhinnan (dura mater). Orsakas av att en artär brister till exempel efter ett kraftigt slag mot tinningen, kan också drabba unga. Detta är den allvarligaste formen av traumatisk hjärnblödning och kan ge snabb försämring av personen. Akut operation kan vara livräddande. Övriga former av hjärnblödning kan också behöva opereras, men sällan lika akut och de kan också läka av sig själv. (källa)
2. Intraarteriellt - i en artär. (källa)
3. Vid vila kan man få milda symptom, vilket särskiljer angina från hjärtinfarkt som uppkommer när någon artär i hjärtat är mer fullständigt igensatt (blodpropp i kranskärl). Vid hjärtinfarkt är smärtan ofta mer ihållande även i vila. Hjärtinfarkt är dock inte alltid förenad med smärta. (källa)
4. Mjältens volym utgörs till 20% av den vita pulpan. Den vita pulpan är en del av kroppens lymfatiska system och är belägen runt mindre artärgrenar och lymfknutar. Själva pulpan består till största delen av lymfocyter, huvudsakligen T-celler. Generellt kan den vita pulpan delas upp i fyra huvuddelar: En central artär, PALS (eng. = periarteriolar lymphoid sheath) som omger centrala artären och innehåller till stor andel T-celler, ett germinalt centrum samt coronan. I det germinala centrumet delar sig lymfocyterna och antikroppar bildas. Corona betyder krans, och består av tätt packade lymfocyter runt det germinala centrumet. (källa)
5. Medicinsk behandling av näsblod utgörs ofta av s.k. tamponad eller etsning med silvernitrat, ibland används diatermi. Vaselin kan användas för att förhindra blodet att droppa, men bör inte användas då det är oljebaserat (och torkar även ut slemhinnorna). Det är väldigt ovanligt att dö på grund av näsblödning, men skada på en artär bakom näsan kan innebära stor blodförlust och svårigheter vid behandling. (källa)
6. En blodpropp kan antingen täppa igen en artär eller en ven. När en artär täpps igen kan det få allvarliga följder för det område i kroppen som skulle ha fått syre och näring med blodet. Vävnaderna kan skadas eftersom de inte får tillräckligt med blod. (källa)
7. En blödning från en artär är pulserande, medan en skada på en ven är rinnande. Eftersom det är tämligen lågt tryck i venerna kan man oftast stoppa blödningen genom att höja den skadade kroppsdelen. Artärerna har däremot högre tryck varför blödningar där ofta kräver ett manuellt tryck mot stället där det blöder eller längs kärlet proximalt om blödningen. Vid större skador blöder det dock ofta både från vener och artärer, varför det behövs någon form av tryck, såsom ett tryckförband. Artärer har i sin vägg små muskler vilket gör att om en artär skadas så kan den själv dra ihop sig en del och därmed minska blödningen. Vener har inte någon sådan förmåga. (källa)
8. 1. Den vanligaste är en arteriovenös fistel på armen. Det kräver en operation för att en artär kopplas ihop med en ven. Venen tillväxer successivt och får en kraftigare kärlvägg som kan tåla punktioner med relativt grova nålar. Det tar cirka 6-8 veckor innan kärlväggen mognat för att tåla detta. Ibland krävs olika ingrepp för att den ska tillväxa för att klara dialysbehandlingar. (källa)
9. I vissa medicinska sammanhang är det av intresse att anlägga en fistel för att möjliggöra behandling av sjukdomen. Det senare är fallet vid hemodialys där man anlägger en så kallad arteriovenös fistel (AV-fistel) genom att en ven sys ihop med en artär. Blod pumpas då med högt tryck genom venen från artären, vilket gör att venen blir större och tillräckligt stark att användas för hemodialys efter cirka 4-6 veckor. En AV-fistel kan fungera i många år och är att föredra om artärer och vener i armen passar för ändamålet. (källa)
10. Aorta, stora kroppspulsådern, är kroppens huvudartär som utgår från hjärtats vänstra kammare och är moderartär för hela systemcirkulationen. Aorta är kroppens största artär och har en diameter på 2,5 cm. (källa)