Arvsanlag Synonymer Betyder Uttal

• gen

Hur används ordet arvsanlag

1. Genetik, (ärftlighetsforskning) ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet (arvsmassan) är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen. Alltsedan förhistorisk tid har människorna förbättrat husdjur och odlade växter genom att använda indirekt kunskap om hur egenskaper ärvs från föräldrar till avkomman för att genomföra mer eller mindre systematisk avel. Men det vetenskapliga studiet av de genetiska mekanismerna tog sin början först med Gregor Mendel vid mitten av 1800-talet. Mendel kände inte heller till de grundläggande molekylära genetiska mekanismerna. Men genom systematiska kontrollerade experiment och noggrann statistik kunde han klarlägga generella principer för hur nedärvningen går till, till exempel att det som ärvs är ett antal enskilda särdrag, arvsanlag, som ärvs oberoende av varandra, det som senare kom att kallas gener. (källa)
2. Fullständig homozygoti, d. v. s. homozygoti för alla arvsanlag förekommer hos självbefruktande växter. Hos dessa får avkomman exakt samma ärftliga konstitution som föräldraplantan har. Hos normalt korsbefruktande djur och växter ökar graden av homozygoti vid inavel. (källa)
3. Kloning innebär skapandet av genetiska kopior av en individ, det vill säga flera individer med samma arvsanlag, men också kopiering på cellnivå eller på gennivå. Kloning är naturligt förekommande och vanligt hos bakterier och växter, men ovanligt hos djur. Kloner uppkommer ibland spontant hos djur och människor som enäggstvillingar. Ordet klon kommer ursprungligen från antika Grekland κλών (kvist). Det finns tre typer av artificiell kloning, Gen, Terapeutisk, och reproduktiv kloning. Genkloning är lite annorlunda jämfört med reproduktiv/ terapeutisk kloning på grund av att man inte använder samma teknik då man utför genkloningen. (källa)
4. Ett recessivt anlag är ett begrepp inom genetiken som innebär att det för en egenskap krävs att en individ fått arvsanlag från båda föräldrarna för att egenskapen skall visa sig. Motsatsen är ett dominant anlag, som visar sig även om ett arvsanlag bara ärvts från den ena föräldern. Ett recessivt anlag döljs således av ett dominant anlag. (källa)
5. Grunden för det naturliga urvalet är att alla individer av en art inte är lika. De har olika arvsanlag som ger dem olika egenskaper. Vissa individer har egenskaper som gör dem bättre anpassade till den miljö de lever i. Egenskaperna ger dem en fördel när det gäller att överleva tills de är könsmogna, att få avkomma och att skydda sin avkomma (för de arter som gör det). Dessa individer har därför en större chans att föra vidare sina arvsanlag till nästa generation. Efterhand kommer då andelen av de gynnsamma arvsanlagen att öka. (källa)
6. Ett mänskligt foster bär på arvsanlag från både sin biologiska far och sin biologiska mor, till skillnad från foster hos de arter som inte har en sexuell fortplantning, där avkomman är en genetisk kopia av sin enda förälder. (källa)
7. Könsceller bildas hos diploida organismer (organismer med dubbel kromosomuppsättning) genom en särskild form av celldelning som benämnes reduktionsdelning eller meios. Den normala kromosomuppsättningen innebär att individen har dubbla upplagor av alla arvsanlag, ärvt från vardera föräldern. I meiosen bildas haploida celler, med enkel kromosomuppsättning. Hos haplonta organismer (organismer med enkel kromosomuppsättning) sker meiosen direkt efter att en zygot har bildats. Könscellerna bildas då direkt från den vuxna individen. Befruktning innebär att den hanliga könscellen för över sitt genetiska innehåll till ägget. Vanligen sker sexuell förökning genom korsbefruktning, vilket innebär att han- och honcell från olika individer smälter samman. Självbefruktning, att en individ kan befrukta sig själv, är ovanligt hos djur men förekommer hos plattmaskar, ledmaskar, och ibland hos daggmaskar. Hos växterna är självbefruktning vanligare, och förekommer bland annat hos en del gräs, korsblommiga växter och blåklockor. (källa)
8. Ett, två eller tre ägg kan ge upphov till trillingar. Trillingar från olika ägg är inte mer lika än vanliga syskon, men de som kommer av att samma ägg delat sig efter befruktningen har samma arvsanlag och är ofta mycket lika till utseendet. (källa)
9. Under historiens gång har människan förbättrat odlingsgrödorna genom urval. Man har tagit utsäde från de plantor som gett bäst skörd. Vid varje ny växtgeneration sker en omkombination av arvsanlag vid bildandet av könsceller. Arvsanlagen består av mindre bitar som kallas gener. Byggstenarna i gener – kvävebaser«, som förkortas A, T, G, C, är lika för olika organismer: människor, djur, mikroorganismer och växter. Genom urval och traditionell växtförädling har utsädet ständigt ändrats och genuppsättningen i växterna förbättras under historiens gång. (källa)