Arvsrätt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arvsrätt

1. sedan 1280 innehade frälset frälsehemman och frälsegårdar, senare kallade sätesgårdar. En av de borgerliga rättigheterna var att adliga inte kunde hållas juridiskt ansvariga för vissa gärningar som var förbjudna för andra ständer. De familjerättsliga förmånerna reglerade förhållandet mellan arvsrätt och börd, och sålunda i viss mån vem som räknades till adeln. De enskilda släkternas adelskap reglerades däremot, och regleras ännu, av adelsbrev. Adeln hade traditionellt jaktprivilegium, men Gustav III avskaffade detta år 1789. Adeln hade också vattenprivilegium och fick fiska fritt på sina egendomar. De senaste privilegierna antogs 1723 och gällde till 2003. (källa)
2. Hos romarna särskilt övergick adoptivsonen fullkomligt till adoptivfaderns familj, fick barnaställning och arvsrätt i förhållande till honom samt antog hans namn, stånd och offertjänst, men bibehöll ändå sitt gamla släktnamn (nomen) med förändrad ändelse såsom ett andra tillnamn (cognomen). (källa)
3. I samhället talar man ofta om patriarkala strukturer där män sitter på större makt än kvinnor gällande exempelvis flest ledande positioner i samhället, men även gällande exempelvis vanliga jobb och lön. Det finns även hierarkisk ordning inom arvsrätt, främst historiskt, där män går före kvinnor gällande arv. (källa)
4. Lönskaläge innebar att ingendera parten var gift. Barn avlade i lönskaläge (oäkta barn) saknade arvsrätt. Det gällde dock inte om paret var trolovade, som under medeltiden gällde lika som äktenskap. Först under 1600-talet börjar trolovningen ses som förlovning, och ett förstadium till äktenskapet och ett påföljande giftermål började krävas. Dessa barn blev dock aldrig oäkta, och barn avlade under äktenskapslöfte ansågs äkta, men ett påföljande äktenskap kunde framtvingas mellan de båda, med hot om värre straff för den som försökte undslippa. Ett lindrigare straff för "otidigt sängelag" kunde fortfarande utdömas. Om umgänget varit okänt vid tidpunkten för äktenskapet och brudkrona använts utdömdes dock även böter för "kronebrott" (dessa hanterades dock av sockenstämman och inte häradsrätten). (källa)
5. Kognater, personer med släktskap genom valfri kombination av manliga och kvinnliga led. I rättssammanhang har begreppet tolkats som (även) kvinnlig arvsrätt eller successionsordning. Kognater ställs ofta i motsats till agnater, agnatisk härstamning (patrilinjär) och agnatisk tronföljd, det vill säga enbart via manliga släktled. Begreppet ska inte sammanblandas med matrilinjär härstamning, enbart via kvinnliga led. (källa)
6. Legat (arvsrätt) – en egendom som i testamente tilldelats någon särskild person. (källa)
7. Morgongåvan finns omtalad hos de flesta germanfolk redan i dess äldsta lagar, och hade ursprungligen till syfte att trygga kvinnans försörjning efter mannens död. På grund av alltför stor frikostighet vid morgongåvegivandet inskred lagstiftningen med bestämmelser på 640-talet hos visigoterna, och år 1350 i Magnus Erikssons landslag, och förordningar år 1577 i Danmark samt år 1664 i Sverige. Från år 1644 erhöll i Sverige änkan endast nyttjanderätt till morgongåvan i jordagods men hade äganderätten till lösöret. I 1734 års lag kvarstod regleringar av morgongåvorna med bibehållen skillnad mellan stads- och landsrätt. När lika arvsrätt mellan man och kvinna infördes 1845 infördes även samma regler rörande morgongåvor i stad som på landsbygden, det vill säga att endast barnlösa änkor fick rätt att njuta avkastningen av en morgongåva. (källa)