Asaläran Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet asaläran

1. Typiskt för till exempel Hudiksvall/Iggesund/Bergsjö-trakten är även att man ofta använder sig av bestämd form av substantiv vid ägorätt. (källa)
2. Aggregationstillståndet hos ett ämne med en bestämd kemisk formel betecknas med (g), (l) respektive (s) efter formeln (beteckningarna står för gas, liquid respektive solid). Ett exempel är vatten, H2O, som kan förekomma som vattenånga eller H2O (g), flytande vatten eller H2O (l), samt is eller H2O (s). (källa)
3. Det finns flera likheter mellan traditionen om den vite Balder och Vite Krist (Balder beskrevs till exempel som "den vitaste av asar" och Kristus kallades Vite Krist). Båda är framställda som goda och lidande gudar, båda dör och blir begråtna, kristendomens dualistiska motiv, kampen mellan gud och djävul, kan återfinnas i konflikten mellan Balder och Loke. I enlighet härmed skulle Balder i Snorres version vara en kristianiserad asagud. Sambandet är dock omdiskuterat, och källorna är alltför motstridiga för att någon entydig tolkning ska kunna göras. Balder framstår som den kanske mest svårtolkade av asalärans gudagestalter. (källa)
4. I modern svenska finns sju inhemska substantivsuffix med betydelsen flertal: -or, -ar, -er. -r, -n, -on och så kallad nolländelse, dvs ingen ändelse (ex. flera "ord"). Det finns också två substantivsuffix med betydelsen bestämd flertal: -na och -en. Anledningen till att de senare suffixen inte kan sägas betyda enbart bestämd form är att de ord som använder dem använder andra bestämdhetssuffix i singularis, varvid -na som i klockorna och -en som i hörnen är laddade med två betydelseelement. I bestämd form plural av svenska substantiv anges alltså flertal på två ställen, såvida de inte saknar pluralsuffix för obestämd form, som hörn gör. (källa)
5. I umemålet finner man vokativformer som gejtä "getter", bȯckä "bockar" och bånä "barn" i plural, samt bestämd form av namn som Erkä, bestämd form av Erk "Erik". I burträskmålet böjs vissa ord som paik "pojke" i vokativ efter numerus och genus, såsom pâike i singular och paika i plural, och steint "flicka" böjs i vokativ singular steinta, plural steinte. Däremot används samma plural-e både i pappe "pappa" och mamme "mamma". En annan förekommande pluralform är fare eller farä "fader". Lulemålets fär "fader" har denna vokativform färe samt ovan nämnda pappe och mamme. I skelleftemålet används vanlig bestämd form i vokativ singular för feminina ord, t.ex. steinta "flicka(n)", och obestämd form för maskuliner paik "pojk". I plural används -e om äldre människor, t.ex. pæppe "pappa", mamme "mamma", færrfære "farfar", medan andra ord får -ar i maskulinum och -e i femininum och neutrum, t.ex. paikar "pojkar", hässtar "hästar", steinte "flickor", mærre "märrar", koe "kor", kætte "kattor", bâne "barn", fâre "får". (källa)
6. Äganderätt är en idé om ett materiellt rättighetsanspråk, där ägaren besitter kontrollmakt över en individuellt bestämd materiell sak, en egendom, med vissa befogenheter. Äganderätten är den mest grundläggande och långtgående juridiska rättsidén till ett fysiskt föremål. Det är en idé om en rätt att fritt förfoga över en individuellt bestämd fysisk sak i alla hänseenden som inte är särskilt undantagna genom lag, avtal eller sedvanerätt. (källa)
7. Anden (bestämd form av and) och anden (bestämd form av ande) har samma betoning (huvudtryck på första stavelsen) men olika ordaccent. Det första ordet har akut accent, det andra grav accent. Se även Exempel på minimala par i svenskan. (källa)
8. Utanför Sverige används ordet rikssvenska för att beteckna de varianter av svenska som talas i Sverige, det vill säga "sverigesvenska", till skillnad från finlandssvenska och estlandssvenska. På samma sätt används termen rikssvenskar om svenskar i Sverige, till skillnad från finlandssvenskar som betecknar svenskar i Finland. Eftersom svenska är ett pluricentriskt språk betyder "rikssvenska" oftast "den sverigesvenska språkliga varietet som inte kan kopplas till någon bestämd del av Sverige" snarare än "som inte kan kopplas till någon bestämd del av det svenska språkområdet" – det "svenska språkområdet" omfattar ju delar av andra länder än riket Sverige. Termen "standardsvenska" kan dock till skillnad från "rikssvenska" användas om finländska förhållanden. Den finlandssvenska varianten av standardsvenska kallas ibland högsvenska. (källa)
9. Fordran är en förpliktelse eller ett rättsligt bindande anspråk från en individuellt bestämd person riktat mot en annan individuellt bestämd person. Fordringsrätten eller obligationsrätten beskriver ett rättsligt förpliktande fordringsförhållande mellan två eller flera personer, en borgenär, även kallad fordringshavare och en gäldenär. (källa)
10. Friuliska substantiv indelas i två genus, maskulinum och femininum, som till exempelil mûr (väggen, mask.), la cjadree (stolen fem.). Substantivets genus bestämmer till exempel hur bestämd och obestämd form bildas, det vill säga vilket bestämd och obestämd artikel som används. Även adjektiv tar olika former beroende på om de förekommer ihop med feminina eller maskulina substantiv. (källa)