Askonsdagen Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet askonsdagen

1. Karneval är ursprungligen benämningen på tiden före fastan, Trettondedag jul till askonsdagen, sedermera de tre till åtta dagarna före askonsdagen, motsvarande fastlagen. Fastlag är således motsats till fasta och denna tid föregår fastan med frosseri av mat och fester. Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen varefter fastan som varar fram till påsk inleds. Termen karneval är tidigast belagd 1142 men började inte att användas norr om Alperna förrän cirka 1700. (källa)
2. I folklig tradition har dymmelonsdagen (ursprungligen genom missuppfattning) kommit att även kallas askonsdagen, vilken enligt kyrklig definition infaller i veckan efter fastlagssöndagen. (källa)
3. Påskfastan, kyrkoårets största fasta, inträffar som en förberedelsetid för påsk. I västkyrklig tradition börjar den på askonsdagen och sträcker sig 40 dagar – söndagar undantagna – till och med påskafton. Askonsdag och långfredag är de strängaste fastedagarna. Också perioden före jul är en fasteperiod och kallas i västkyrkan advent, som betyder ankomst, vilket syftar på Jesu ankomst. (källa)
4. Fastelavnssøndag (50 dagar innan påsk) var ursprungligen en folklig fest med upptåg och lekar. Den följs av hvide tirsdag (fettisdagen) och askonsdagen, som fram till avskaffandet av fasteplikten vid reformationen 1536 inledde 40 dagars påskfasta. Ända fram till 1800-talet hade fastan dock en prägel av botgörings- och andaktstid. (källa)
5. Fettisdagen infaller mellan blåmåndagen och askonsdagen. Tidpunkten för askonsdagen ärörlig. Den inträffar enligt kyrkokalendern 46 dagar före påsk, vilken i sin tur inträffar första söndagen efter första ecklesiastiska fullmånen efter 20 mars. (källa)
6. Askonsdagen (latin: dies cinerum) är en kristen helg. Den infaller onsdagen efter fettisdagen, som i sin tur är tisdagen efter söndagen Quinquagesima, fastlagssöndagen. (källa)