Atomnummer Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet atomnummer

1. Atomslaget bestäms av antalet protoner i kärnan, atomnumret, och är avgörande för elektronkonfigurationen, och därmed de kemiska egenskaperna hos ett ämne. I kärnan finns också för de flesta grundämnen neutroner, vilka påverkar de kemiska egenskaperna i långt mindre grad. Olika isotoper av samma ämne har därför vanligen nästan helt identiska kemiska egenskaper. (källa)
2. Kalcium är ett metalliskt grundämne som har atomnummer 20 och kemiskt tecken Ca. Kalcium, som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller, är ett av de vanligaste ämnena i jordskorpan. Kalcium är viktigt för alla levande organismer och är den vanligaste metallen i en del djur. (källa)
3. Lise Meitner och Otto Hahn upptäckte 1938 fission av uran när det bestrålades med neutroner. Dessförinnan hade man endast betraktat neutroninfångning och försökt tolka reaktionsprodukterna som transuraner, men Meitner insåg att vätskedroppmodellen ledde till att kärnan kunde sönderfalla när en neutron tillförde tillräckligt med kinetisk energi, ungefär 1 MeV. Produkterna var ämnen med lägre atomnummer som barium och krypton. Dessutom ger fission upphov till några nya neutroner med hög energi. (källa)
4. Krypton är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 36 och kemiskt tecken Kr. Krypton är en ädelgas som är relativt sällsynt i jordens atmosfär. Krypton är precis som de andra ädelgaserna ovillig att bilda kemiska föreningar med andra ämnen men kan reagera med fluor och bilda instabila fluorider. (källa)
5. Kväve eller nitrogen (latin: Nitrogenium) är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7. Kväve förekommer rikligt i atmosfären som allotropen kvävgas (N2) där den står för cirka 78 % av volymen. (källa)
6. Nickel är ett metalliskt grundämne med det kemiska tecknet Ni och atomnummer 28. (källa)
7. Protaktinium, atomnummer 91. (källa)
8. Syre eller oxygen (latin: Oxygenium) är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8. För att minska risken för förväxling på svenska med syra och som en internationell anpassning kallar man ibland, till exempel på gastuber, ämnet för oxygen. Syre är vid standardtryck och -temperatur (STP) en gas, syrgas, O2, som förekommer i atmosfären i en halt av cirka 21 volymprocent. O2 benämns ofta "molekylärt syre". En mindre andel finns i formen O3, ozon. (källa)
9. I olika atomkärnor är de ingående neutronerna och protonerna olika hårt bundna, generellt gäller att högre atomnummer från väte och uppåt medför starkare bindning upp till järn, varefter högre atomnummer medför svagare bindning, samt att antalet neutroner behöver vara ungefär detsamma som antalet protoner (fler för tyngre atomkärnor). Om den totala bindningsenergin skulle bli lägre om man skulle byta ut en proton mot en neutron eller vice versa kan kärnan genomgå betasönderfall. Skulle den totala bindningsenergin minska genom att kärnan delas i två delar kan detta ske, vilket vanligen innebär alfasönderfall, neutronemission eller fission. Den frigjorda energin omvandlas i första hand till rörelseenergi. Vanligen finns det dock någon form av energibarriär som måste övervinnas, vilket vanligen sker genom kvantfluktuationer, varför även ämnen där sönderfall skulle vara energetiskt fördelaktigt kan vara relativt stabila. (källa)
10. Alla ämnen i det periodiska systemet har flera kända isotoper, varav de flesta är radioaktiva, men alla grundämnen upp till atomnummer 82 (bly) har minst en stabil isotop, med undantag av teknetium (atomnummer 43) och prometium (atomnummer 61). Som ett exempel kan det nämnas att det lättaste grundämnet väte har sju kända isotoper – varav de tre med längst halveringstid är protium (1H, stabil), deuterium (2H, stabil) och tritium (3H, sönderfaller med en halveringstid om 12,33 år). De andra kända isotoperna 4H, 5H, 6H och 7H har dock alla en halveringstid om mindre än en zeptosekund. Tritium är således nuklidkartans minsta radionuklid. (källa)