Augustikväll Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet augustikväll

1. En augustikväll på restaurang Rosenbad träffar Harry Friberg en bekant, journalisten Robert Orten, och följer med denne upp på tidningsredaktionen. När Orten kallas ut för att rapportera från en eldsvåda vid Karlbergskanalen följer Friberg med som fotograf. När de anländer till brandplatsen får de besked att det var falskt alarm. Brandkåren är på väg därifrån, efter en sista inspektion. Robert Orten känner igen huset, det tillhör hans rike farbror, sillmagnaten David Orten och står oftast tomt, eftersom farbrodern egentligen bor i Göteborg. När Friberg och Orten just har återvänt till redaktionen, kommer på nytt ett brandlarm från samma plats. Nu brinner det på allvar. Dessutom visar det sig att David Orten befinner sig där inne. Han är medvetslös men räddas av brorsonen och en anonym ung man och förs till Karolinska sjukhuset, där han dock avlider av en hjärnblödning påföljande dag. (källa)
2. Enligt Uno "Myggan" Ericson säger sig Taube ha improviserat sången "till luta en stilla augustikväll på Skagen". Ordet "byssan", som betyder fartygskök,, har i sången ersatt "vyssan" i det gamla uttrycket vyssan lull. Melodin är en variant av den så kallade Fiskeskärsmelodin och Taube hörde den som barn då hans mor sjöng den för honom. (källa)
3. Alfred och Emil fångar kräftor i Katthultssjön en augustikväll, för att göra pappa Anton glad, men det går som vanligt inte riktigt som Emil tänkt sig. (källa)
4. Hanen är omkring 12 mm lång, med gråbruna täckvingar och grågul, i mitten mörkare halssköld. Ögonen är mycket stora. Den lyser själv endast svagt, men låter locka sig av skenet från en lampa att under de mörka augustikvällarna flyga in genom ett öppet fönster. Honans ansenligt starkare lysförmåga är alltså ett medel att locka till sig hanen. Honan, som är något större, saknar varje spår av vingar och är också gråbrun, utom på buksidan av bakkroppens sista leder, där en gul färg utmärker det område från vilket ljuset utstrålar. Detta område är begränsat till bukplåtarna av de 2 näst sista lederna. De lyser i sin helhet, men betydligt starkare från två runda fläckar på vardera leden, vilka börjar lysa först och slutar sist. Ljuset är till färgen gröngult, likt det som kommer från brinnande fosfor. Den lysande honan sitter vanligen stilla på ett gräsblad en bit ovanför marken och vrider på spetsen av bakkroppen så att ljuset inte skyms av gräsbladet. (källa)