Avdelningsföreståndare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet avdelningsföreståndare

1. Avdelningsföreståndaren på neurokirurgen, den naive och konflikträdde professor Einar Moesgaard, drar igång ett projekt som han kallar Operation Morgenluft i syfte att förbättra atmosfären på arbetsplatsen. Han gör vad han kan för att medla i de många konflikter som uppstår mellan överläkare Helmer och övriga avdelningen, dock med tveksamt resultat. När så Stig Helmer blir anklagad för tjänstefel efter en misslyckad hjärnoperation gör han allt för att undanröja bevis mot sig själv, medan Krogshøj och andra på avdelningen aktivt försöker sätta dit Helmer. (källa)
2. Avdelningsföreståndaren på neurokirurgen, Einar Moesgaard, är deprimerad efter den katastrofala inspektionen från hälsovårdsministern och sjukhusdirektören och börjar gå till en psykolog. Sjukhusdirektören å sin sida har beordrat en total översyn av hela sjukhusets verksamhet vilket leder till konfrontation och maktkamp mellan sjukhusdirektören och "Rigets Söner", ett hemligt sällskap bestående av Rigshospitalets mest framstående överläkare. (källa)
3. Fabriken var en stor arbetsplats där många Höganäskvinnor fick jobb. Korsetter med namnen Grace, Graciform och Graciella tillverkades, och arbetet blev en viktig inkomstkälla för många kvinnor i gruv- och bruksarbetarorten. Många började som fjortonåringar, som spring- eller putsflickor som klippte trådar. De män som jobbade i fabriken var i packsalen eller avdelningsföreståndare. 1918 fanns 200 anställda och antalet var som mest 1939, då 635 personer arbetade på företaget, huvudsakligen kvinnor. (källa)
4. Nina Martola, avdelningsföreståndare (vice ordförande). (källa)
5. Sylvén blev filosofie doktor i Uppsala 1906, assistent vid Bergianska trädgården samma år, lärare vid Skogsinstitutet 1909 och var avdelningsföreståndare vid anstalten för förädling av olje- och textilväxter vid Sveriges utsädesförening i Svalöv 1918-1938. Sylvén var en av initiativtagarna till den svenska skogsträdsförädlingen och var från 1938 till 1949 den förste föreståndaren för Föreningen för växtförädling av skogsträd i Svalöv. (källa)
6. Merker, som var son till doktor Emil Merker och Lena Roffmann, avlade tysk hortonomexamen 1938 och agronomexamen 1943, blev filosofie kandidat i Lund 1960 och filosofie licentiat 1963. Han var amanuens vid Landwirtschaftliche Hochschule i Tetschen–Liebwerd 1943, assistent där 1944–1945, lärare och konsulent i Sverige 1947–1956, amanuens vid Lunds universitet 1958–1960 och assistent där 1960–1964 samt avdelningsföreståndare vid Helsingborgs museums naturhistoriska avdelning från 1965. Han skrev paleobotaniska och recentbotaniska vetenskapliga arbeten i Botaniska Notiser och var medarbetare i dags- och fackpress. (källa)
7. Sylvén, som var son till jägmästare Hjalmar Sylvén och Märta Engdahl, avlade studentexamen i Skara 1939, blev filosofie kandidat 1942, filosofie licentiat 1945, filosofie doktor i Lund 1959, docent i entomologi i Lund 1959 och i Uppsala 1963. Han var amanuens i entomologi i Lund 1941–1945, assistent vid Statens växtskyddsanstalt i Åkarp 1946–1959, innehade docenttjänst i Lund 1959–1960, var avdelningsföreståndare vid Statens växtskyddsanstalt i Solna 1961–1971, professor och föreståndare där 1971–1975 och professor i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet 1975–1986. Han var ordförande i Entomologiska föreningen i Stockholm 1977–1990 och blev korresponderande ledamot av Entomologiska föreningen i Helsingfors 1979. Han författade skrifter i ekologisk och ekonomisk entomologi. (källa)