Vad betyder och hur uttalas avdelningssköterska
Avdelningssköterska uttalas av|del|nings|sköt|erska.
Ordformer och varianter av avdelningssköterska
Singular
- avdelningssköterska
- obestämd grundform
- avdelningssköterskas
- obestämd genitiv
- avdelningssköterskan
- bestämd grundform
- avdelningssköterskans
- bestämd genitiv
Plural
- avdelningssköterskor
- obestämd grundform
- avdelningssköterskors
- obestämd genitiv
- avdelningssköterskorna
- bestämd grundform
- avdelningssköterskornas
- bestämd genitiv
Avdelningssköterska är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet avdelningssköterska
Eva Charlotta Lovisa Sophia (Sophie) (1863-1928) utbildade sig till sjuksköterska och arbetade som avdelningssköterska. Sophie Mannerheim var gift med Chamberlain Hjalmar Linder.
Kerstin Nordendahls far var lärare och skolinspektör. Hon växte upp i Borås men flyttade senare till Stockholm. Hennes bror Einar Nordendahl blev ingenjör och även han var bosatt i Stockholm. Syskonen ska ha stått varandra nära och delat bostad i huvudstaden. Kerstin Nordendahl fick, för att vara flicka, en för sin samtid mycket god utbildning. Efter att ha avslutat studierna vid Nya Elementarläroverket för flickor i Göteborg 1899 fortsatte hon med kurser i huslig ekonomi och slöjd, möjligen med ambitionen att bli lärare. År 1902 bytte hon dock bana och började en sjuksköterskekurs vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Därefter genomgick hon också Sophiahemmets sjuksköterskeskola i Stockholm, en av de främsta utbildningarna i Sverige. Även efter utbildningen var Sophiasystrarna knutna till Sophiahemmet, men villkoren var stränga och Kerstin Nordendahl övergick därför, efter några år, till Röda korset. Hon arbetade som avdelningssköterska vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm, vidareutbildade sig, handledde elever och tjänstgjorde också internationellt, till exempel i Grekland 1913 under Balkankriget. Kerstin Nordendahl var ogift. Före 1939 var giftermål skäl för avsked för kvinnor i statlig tjänst.
Estrid Rodhe var dotter till sedermera biskopen i Göteborg Edvard Herman Rodhe och hans maka Elisabeth, född Bruhn. Hon växte upp och gick i flickskola i Norrköping och i Göteborg. Hon genomgick sedan sjuksköterskeutbildning vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. Hon avlade sjuksköterskeexamen 1900. Hon var sedan fram till 1908 den mesta tiden anställd som avdelningssköterska vid Sahlgrenska sjukhuset, varefter hon inbjöds till att bli redaktör för den nygrundade Svensk sjukskötersketidning. Hon medverkade även vid bildandet av Svensk sjuksköterskeförening och var organisationens första sekreterare 1910–1911 och dessförinnan sekreterare i dess interimsstyrelse 1908–1910. Hon var vidare sekreterare i Röda korsets kvinnoförening från 1910 och hade uppdrag i Sjuksköterskornas sjukkassa. Estrid Rodhe var språkkunnig och företog flera utlandsresor till länder i Europa, bl.a. som svensk representant vid en internationell sjuksköterskekonferens i London 1909.
Gatan fick sitt namn 1949 efter Aina Rietz (1885–1947). Hon föddes i Göteborg, dotter till sjökapten Johan Albert Rietz (1854–1924) och Thorborg Ahrenberg (1854–1905), och gick på Majornas läroverk. Därefter utbildade hon sig till sjuksköterska vid Sophiahemmet i Stockholm. Hon var avdelningssköterska på Vänersborgs lasarett 1908-10 och 1911-13 biträdande föreståndare vid Vänersborgs hospital. Hon arbetade sedan föröda Korset vid olika ställen i Stockholm, innan hon 1914 och under sju år var översköterska vid regementssjukhuset i Halmstad. Syster Aina var knuten till Göteborg från 1921 genom läkaren Sven Johansson, som då var då kirurg på Göteborgs barnsjukhus och mötte dessa sjuka i stort antal. Johansson insåg att patienterna krävde ett socialt stöd, och föreslog att en sjuksköterska skulle knytas till uppgiften. Rietz var rätt person att kunna ge dessa långvarigt sjuka socialt stöd, hon var saklig, hjälpsam och hjärtlig, men inte sentimental och själv en stark personlighet.