Avfyra Synonymer Betyder Uttal

• ge fyr
• skjuta

Hur används ordet avfyra

1. En gevärsgranat är en granat som avfyras från mynningen på ett gevär eller en automatkarbin. På vapnets mynning fästs en anordning som håller granaten och styr den vid avfyrningen, men på många moderna vapen är flamdämparen designad för den uppgiften. Granaten avfyras med en specialpatron som tillåter gevärets tryckkraft att avfyra granaten. Vissa gevärsgranater avfyras med vanliga patroner, men de måste då ha en kulfälla som fångar upp kulan. Maximala skottvidden för en gevärsgranat är cirka 200 meter. (källa)
2. Bakom alla bakblåsvapen finns en riskzon i formen av en kon. Vid eldgivning fyller de bakåtflödande krutgaserna denna kon och skadar allt mjukt material i dess närområde. På grund av detta ska inga oönskade personer eller större föremål befinna sig i denna kon vid avfyrning. Även användaren av bakblåsvapnet kan skadas av krutgaserna om dessa inte får flöda fritt över ett större öppet område. Av denna anledning är det högst olämpligt att avfyra ett bakblåsvapen i ett slutet utrymme som till exempel från ett rum, då tryckökningen i det utrymmet skulle bli betydande. (källa)
3. Hagelgevär är en typ av eldhandvapen, vanligen utformat som gevärstyp, vilken främst är avsedd att avfyra en konisk svärm av flera underkalibriga metallkulor, så kallad hagelammunition, och kan ses som muskedundrets efterträdare. Hagelvapen används främst vid jakt på småvilt och fågel som är svåra att träffa med kulgevär. Hagelgevär är också vanligt vid jakt på rådjur. Effektivt maximalt skjutavstånd varierar med vapen och ammunition mellan 20 och 35 meter. Vid jakt på rådjur är maxgränsen 25 meter. (källa)
4. En kanonport är en öppning i skrovet på ett örlogsfartyg. Öppningen är avsedd att avfyra kanoner genom mot fienden vid sjöstrider. (källa)
5. Kulspruta, kort ksp eller maskingevär, kort mg är ett helautomatiskt snabbskjutande eldvapen som avfyrar samma typ av ammunition som gevär. En kulspruta är huvudsakligen avsedd för att avge understödjande eld och kan vara fast monterad i till exempel ett fordon eller flygplan eller monterad på en lavett. Moderna kulsprutor är ofta så lätta att de kan bäras av en person men de är ändå generellt tyngre än soldaternas automatkarbiner. (källa)
6. Luntlås är en synnerligen enkel anordning för att avfyra ett eldvapen med, normalt sett en musköt. (källa)
7. Musköten var främst ett infanterivapen. Då det ingick i en fotsoldats beväpning, kallades denne musketerare eller musketör. Det krävdes omkring 120 handgrepp för att ladda och avfyra en musköt, varför utbildningstiden blev tämligen lång. Gustav II Adolf kom att revolutionera bruket av musköter i fält. I och med införandet av papperspatronen förenklades laddningsförfarandet och därmed ökade eldhastigheten avsevärt. Omkring år 1700 hade flintlåset blivit standard i praktiskt taget alla europeiska härar. Samtidigt hade bajonetten slagit igenom på allvar, vilket gjorde pikenerarna alltmer överflödiga på slagfältet. (källa)
8. Markör kallas vapnet man använder för att avfyra bollarna med, de finns i många olika former. (källa)
9. En slunga består av en remsa böjligt material (tyg, läder, skinn, rep mm) som har en fördjupning eller skålform i mitten. En rund projektil - en liten sten eller en tyngd av bly eller annat material som läggs i fördjupningen. Slungan kan modifieras så att pilar kan avfyras med den, sådana pilar kallas Kestros. (källa)
10. Det stora språnget i skjutvapnens utveckling kom med eldvapnen. Hur man använder krut för att avfyra projektiler var känt i Kina åtminstone på 800-talet e.Kr. I Europa användes kanoner redan 1241 av mongoler i Ungern. 1248 skrev Roger Bacon ned hur man kunde framställa svartkrut. Under första halvan av 1300-talet finns kanoner omnämnda och avbildade i texter från ett flertal platser i Europa. Därefter gick utvecklingen fort. Förutom tunga artilleripjäser utvecklades även lätta handkanoner, föregångare till senare tiders gevär. (källa)