Vad betyder och hur uttalas avfyrning
Avfyrning uttalas avfyrning variantform till avfyring.
Ordformer och varianter av avfyrning
Hur används ordet avfyrning
Luntsnapplåset är en förbättring av luntlåset och har en fjäderbelastad hane som faller ned mot fängpannan vid avfyrning. Fördelen med luntsnapplåset var att systemets reaktionstid minskade. Nackdelen var att luntan ofta slocknade vid varje skott, vilket därför fick sin största spridning bland vapen för jakt och sportskytte.
Pansarskott (ty. Panzerfaust) började utvecklas för den tyska krigsmakten under 1930-talet och användes under andra världskriget. Pansarskottet har fått stor spridning runt om i världen. I Sverige använder sig försvaret av Pansarskott m/86 som även exporterats av tillverkaren Bofors. Pansarskottets avsaknad av rekyl uppnås genom den så kallade bakblåsprincipen där en lika stor kraft vid avfyrning släpps ut baktill som den kraft som driver granaten framåt. Tidigare använde sig Försvaret av pansarskott m/68, kallat Miniman, som utvecklats av Bofors och ännu tidigare pansarskott m/45 och m/46 som i det närmaste var kopior av den tyska Panzerfaust.
Patron (militärförkortning: ptr) är enhetsammunition där projektil, drivladdning och tändanordning (normalt en tändhatt) har sammanhängande utformning och sammanhålls av en patronhylsa. Patronhylsan utgörs normalt av en ihålig cylinder med stängd botten. I hylsbotten hålls i regel tändanordning, i hylshåligheten drivladdning, och i hylsmynningen projektil. Vid avfyrning antänder tändanordningen drivladdningen, vilken sedan skapar tryck inuti patronhylsan (vilken hålls från brisad av patronläget), vilket seden skjuter iväg projektilen ifrån patronhylsan i hög hastighet. Projektilhastigheten varierar beroende på utformning av projektil och drivladdning, samt projektilens fästning i hylsmynningen.
Professionella pyrotekniska pjäser för scenbruk är i huvudsak elektriskt styrda. I pjäsen sitter en tändare som består av en glödtråd med en liten pyroteknisk sats, eller en ledande massa, som upphettas och antänds. Vanligen behövs cirka 0,5–1 W för att utlösa eltändaren. Ett fåtal pjäser är i stället gjorda för att kunna antändas med stubin eller på annat sätt. Eltändningen gör att pyroteknikern/fyrverkaren kan styra avfyrning av pjäserna på avstånd samt med högre precision än vid manuell tändning.
Eltändare är ett halvfabrikat till en sprängkapsel, som används som antändningskälla då man använder sig av elektrisk avfyrning. Den består av två kablar med en motståndstråd som täckts med en pyroteknisk sats eller en ledande sats. När en elektrisk ström går genom tändaren värms satsen upp och antänds med en snabb sticklåga.
En varbygel är en halvcirkelformad konstruktion och vapendetalj hos handeldvapen som är belägen under avtryckaren vid antingen kolvhalsen eller pistolgreppet. Varbygelns uppgift är att skydda vapnets avtryckare från ofrivillig avfyrning. Varbygeln är oftast tillverkad i något hårt material såsom stål eller plast. När ett eldvapen saknar varbygel beror det oftast på att vapnet är ämnat att kunna avfyras även om man har tjocka handskar eller dylikt på sig. Ibland ser man även den engelska benämningen trigger guard i svensk text.
Blindgångare (från tyskans Blindgänger) kallas ammunition och bomber som inte exploderade som tänkt efter avfyrning, och som därmed fortfarande riskerar att explodera.
Inom ballistik - ett eldhandvapens kontakt med axeln i samband med avfyrning, se rekyl. Kan även syfta på en projektils träff mot målet i begrepp som anslagsenergi och anslagsvinkel.