Avsmalna synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas avsmalna

Avsmalna uttalas av|smalna (lös eller fast sammansättning) -de.

Ordformer och varianter av avsmalna

Avsmalna är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet avsmalna

Historiskt sett blev halsringar populära i Skandinavien först under äldre bronsålder, då användningen av dyrbar metall kunde fungera som en statusmarkering. Halsringar av brons finns både som släta eller räfflade. De tidiga modellerna från äldre bronsåldern har ofta avsmalnande ändar medan de senare typerna från yngre bronsåldern avslutas med ornerade plattor, vars trådformade ändar som rullats upp i spiraler. Till de mest praktfulla guldhalsringarna som hittats i Sverige hör Havorringen från Gotland och ringen från Vittene i Västergötland (båda från omkring år 1) samt tre folkvandringstida guldhalskragar.

Lateralt domineras korsbenet av ledytan (facies articularis) mot höftbenet (os coxae) vars övre del är mycket stort. Kaudalt avsmalnar ledytan som därför har en öron-liknande form. Bakom ledfasetten finns en stor, ojämn yta (tuberositas sacralis) som utgör fäste för ett av ledens ligament (lig. sacroiliacum dorsale). Lateralsidans nedersta hälft är tunn och utgör fäste för några fibrer från m. gluteus maximus och Musuclus coccygeus samt flera ligament (lig. sacrotuberale och lig. sacrospinale).

På 1200-talet fick kyrkklockorna i väst de mer svängda former som de har än idag med en bredare brädd nertill. En klockas vägg är således tjockast och bredast på den del av omkretsen, där kläppen slår, ungefär längst ner på klockan och avsmalnar sedan från detta ställe uppåt.

Preussare – även kallad pröjsare, kejsarmustasch eller kaisermustasch, en ganska kraftig mustasch med avsmalnade kanter, ibland upprullade och ibland uppåtvinklade i spetsar vilket var ett mode som härstammade från kejsardömet i 1800-talets Preussen. Se knävelborrar.

En spetsgattad båt är konstruerad och byggd med en stäv i både för- och akterskepp. Spetsgattade båtar är avsmalnande från båtens mitt akterut respektive förut. Snipor är exempel på spetsgattade båtar liksom kanoter och kosterbåtar.

Skogsstjärna har en bladrosett i stjälkens topp. Endast de högsta stjälkbladen uppnår full storlek. Alla dessa trängs på ungefär samma nivå för att få del av det svaga ljus som tränger ned mellan träden. Därför är också bladskivorna vågrätt utbredda, vinkelrätt mot ljusets infallsriktning. Rosettens blad avsmalnar mot skaftet så att de inte beskuggar varandra. De stjälkblad som inte ingår i rosetten är mycket små. När skogsstjärnan växer på öppen mark såsom i fjällen, är bladbasen inte så tydligt avsmalnande och skivorna inte vågrätt utbredda.

Likt alla skolästfiskar har spiritisten ett stort huvud och en bakåt avsmalnande kropp, som slutar i en lång, smal, svansliknande stjärt. Fjällen är små, med grov yta. Analfenan och bakre ryggfenan är mycket långa, den senare med mycket korta fenstrålar. Ögonen är påtagligt stora. Ovansidan är grå, ibland med ett brunt eller violett inslag, buken är svart. Fisken har ett lysorgan i närheten av analöppningen. Den kan bli upp till 48 cm lång, men blir vanligtvis inte mer än 30 cm.

Kosmosbrännare - Bred platt veke som formas till en cirkel i en tub. Brännarglaset är rakt och avsmalnar tvärt strax ovanför veken. Mycket populär brännare, som ger bra ljus tack vare den välriktade lufttillförseln och minimalt med lukt.

Runstenen är av granit och har måttet: 1,6 m (längd) och 0,8 m (bredd). Den avsmalnar uppåt. Stenen är 25 – 40 cm tjock. Inskriften är vänd åt öster. Slingans bredd uppgår till 9 – 11 cm. Stenen befinner sig på ett avgränsat område (privat mark). Koordinater: N 59° 21' 39,76", E 17° 14' 41,07".

Rot‐topp är det ursprungliga sättet att timra. När man timrade för hand var det arbets‐ och materialbesparande att låta timmerstockarna behålla sin ursprungliga avsmalnande form. För att väggarnas översidor skulle bli vågräta lade man omväxlande rot över topp.

Avsmalna på Engelska

narrowing