Bädd Synonymer Betyder Uttal

• dyscha
• säng
• sängplats

Hur används ordet bädd

1. Ett mer ovanligt exempel på en sådan anpassad bil är en där föraren kör liggande raklång i bilen på en bädd strax över rattens höjd. Reglage som vanligen sköts med fötterna och växelspak har flyttats så de kan hanteras med händerna. En sådan bil är lämplig för en person som inte kan böja ryggen för att sitta. (källa)
2. Fjäderharv - används för att åstadkomma en såbädd, dvs. skapa gynnsamma jordförhållanden för utsädet att gro i marken, Den består vanligen av en sladdplanka som kan vara hydrauliskt justerbar och fjädrande pinnar fördelade på 3-5 axlar och med ett avstånd av 6–10 cm. Sladdplankan slätar ut ojämnheter och de fjädrande pinnarna luckrar därefter upp jordytan. Oftast har harven en efterharv monterad längst bak med uppgift att jämna till efter fjädrarna och lyfta upp ogräsrötter på markytan. Se bild 2 och 3. Gränsen mellan kultivator och fjäderharv är något otydlig. (källa)
3. Ordet samlag har fornvästnordiskt ursprung. Ordet verbiseras genom konstruktionen "ha samlag". I svenskan finns samlag belagt sedan det tidiga 1600-talet, och användes då även för djur. Ordet är en sammansättning av "sam" ('lokal gemenskap', "två l. flera enheter (varelser l. föremål. företeelser) äro förenade i en enhet") och "lag" (från lägher, 'bädd', eller 'lag', "lägga"). Varianter inkluderar ligga med (sedan åtminstone 1500-talet), vulgärt eller litterärt knulla (sedan åtminstone 1600-talet), ha könsumgänge (sedan åtminstone 1800-talet), älska (sedan åtminstone 1920-talet) och vulgärt eller starkt vardagligt sätta på någon (sedan åtminstone 1960-tal). (källa)
4. Fastgödsel är en typ av naturgödsel som genom avskiljning av urin eller tillsats av strö fått en relativt hög torrsubstanshalt. Fastgödsel erhålls till exempel vid hållning av nötkreatur på djupströbädd och vid uppstallning av hästar i boxar. Fastgödsel kan i motsats till flytgödsel inte pumpas utan måste hanteras manuellt, med utgödslingar av "tryckartyp" eller lastmaskin. Gödseln mellanlagras oftast på en så kallad gödselplatta och sprids med fastgödselspridare. I de fall urinen avskiljs sprids denna separat med tankvagn. (källa)
5. 13 april 1769 besöktes Matavaibukten på ön av James Cooks expedition på HMS Endeavour, som stannade där till augusti samma år. Även denna gång upprätthöll britterna fredliga kontakter med drottning Purea, som de också nu uppfattade som Tahitis drottning. Joseph Banks, en av Cooks besättningsmän, ska under vistelsen ha varit Pureas älskare, och en inident nämns hur han glömt sin pistol och överrock vid hennes bädd efter att ha övernattat hos henne. Hon beskrivs nu som fet och maskulin och hon och hennes make som levande exempel på den mänskliga storhetens flyktighet. Ett brev från Purea till Banks finns bevarat, undertecknat "Oberea, drottning av Otaheite". Brevet är daterat år 1775, och det ska också ha funnits ett brev från henne till Wallis, som inte finns bevarat. Purea och hennes familj omtalas också under Cooks andra expedition till Tahiti 1773-1774. Det är oklart vilken ställning de då uppbar på ön. (källa)
6. Skogsduvan häckar företrädesvis i större löv- eller blandskogar men kan ovanligtvis även påträffas i barrskog och då ofta i ett spillkråkshål i en sparad tall invid ett hygge eller sjö. Favoritbiotoperna är annars ekskogen och aspdungar. Den bygger oftast sitt bo i håligheter i träd men även ibland i en bergskreva, eller håligheter i murar och liknande. Boet består av en enkel bädd av pinnar från lövträd tillsammans med gräs. Ibland nyttjar skogsduvan ett bo som en annan art, exempelvis kaja, tidigare använt. Honan lägger vanligtvis två helvita glansiga ägg som hon ruvar mycket hårt i 16-18 dygn. Skogsduvan är mycket mindre känslig för störningar under häckningstid än exempelvis ringduvan. När ungarna är kläckta matas de till en början med krävmjölk. De stannar sedan i boet där de matas av båda föräldrar tills de är flygga efter 25-30 dygn. Under denna period är både föräldrar och ungar mycket tysta och svårupptäckta. Skogsduvan lägger 2-3 kullar varje år och häckningssäsongen varar i Sverige från mitten av april till september. Skogsduvan är ganska skygg. Sveriges äldsta kända skogsduva blev 10 år. (källa)
7. Tillverkningen av stångjärnet i Tysksmedja, Vallonsmedja, Lancashiresmedja eller Franche-Comtésmedja skedde genom härdfärskning. Tackjärnet värmdes upp i en härd på en bädd av brinnande träkol under inverkan av en stark luftström som ökar förbränningen (blästerluft) och flytande slagg i bottenhärden. Detta gjorde att kolhalten i järnet reducerades. Samtidigt steg smältpunkten i det renade järnet och det bildades segare stycken – färskor – i smältan. Dessa samlades samman med ett spett, s.k. brytning. Det halvsmälta, renade, järnet lades på städet till den vattendrivna stångjärnshammaren. Under bearbetning av hammaren pressades ytterligare kol och slagg ut. Därefter delades det smälta järnet upp i fyrkantiga smältstycken, vilka åter måste värmas upp – vällas – i vällugnar, varvid bildades välljärn. Därefter smiddes eller valsades järnet till långa stänger – stångjärn. (källa)
8. Över bädden placerades prydnadstäcken av finare fällar eller ryor och från slutet av 1800-talet vita bomullstäcken. I finare hem förekom himmelssängar, förlåt, sängomhängen och sparlakan. (källa)