Båtsman Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet båtsman

1. Indelningsverket var ett personalfinansieringssystem inom svenska staten och försvaret grundat på naturahushållning. Innan det svenska samhället hade frångått naturahushållning bestod kronans inkomster i första hand av råvaru- och livsmedelsprodukter, vilka inte på enkelt sätt kunde omsättas i kontanter. För att bäst dra nytta av dessa inkomster konstruerades ett system där inkomster samlades in ute i landet och fördelades direkt till ämbetsmän och befattningshavare. Ofta knöts specifika områdens avkastning direkt till någon förmånstagare. I fallet med den indelta armén och indelta kronobåtsmän för flottan skapades rotar bestående av två till fem hemman vilka själva skaffade en soldat (eller båtsman) och underhöll denne med torp och extra stöd. Officerare fick liknande arrangemang. Exakta villkor skrevs i ett kontrakt mellan rotens bönder och soldaten. (källa)
2. kofferdibåtsman / kofferdikarl, båtsman som enligt svenskt kungligt brev den 22 januari 1685 antogs som soldater i handelsflottan. Till skillnad från reguljära båtsmän, som vistades i land (på sitt båtsmanstorp) när de inte var i militär tjänst, var dessa båtsmän sjömän i handelsflottan under icke militär tjänstetid. De avlönades med 6 daler silvermynt (smt) och fri kost under sjöresor under sommaren och 4 daler smt under vintern. Totalt fanns 500 kofferdibåtsmän jämnt fördelade på 10 kompanier. Chefen vid ett sådant kompani kallades högbåtsman. Med Kunglig Majestäts befallningshavandes (landshövdingens) tillstånd kunde dessa soldater få bygga sig ett hem på Ölands oindelta kronoparker. Systemet ändrades radikalt 1824 då alla överfördes till matroser eller jungmän. (källa)
3. Rote (fornsvenskt ord besläktat med tyska rotte, fornfranska rote, medeltida latin rutta, rupta, finska ruotu) betyder utbruten del, distrikt, skara eller avdelning. Begreppet har under lång tid i svenska språket använts för skilda funktioner: främst (1) för minsta truppavdelning i en formering eller ett förband, (2) för uppdelning av stad i distrikt för folkbokföring, brandförsvar, med mera, samt (3) för indelning av socken i distrikt. Markägare som tillhörde en rote var gemensamt ansvariga för olika uppgifter, exempelvis indelningsverkets rotering (vid soldatrote, båtsmansrote eller ryttarrote), fattigvård (vid fattigrote) och för att arrangera husförhör (vid husförhörsrote). (källa)
4. Rusthållare kallades den, som var innehavare av ett hemman, ett rusthåll, vilket åtagit sig att sätta upp och underhålla ryttare med häst och utrustning. Som kompensation befriades denne från de så kallade grundskatterna. Även båtsmännen i Blekinge och Södra Möre härad var indelade i rusthåll. En gård höll en båtsman och ägaren kallades för rusthållare. Båtsmännen i övriga riket var indelade i rotar. (källa)
5. Båtsman (indelningsverket). (källa)
6. Om torpet användes av en ryttare, dragon eller båtsman gällde likartade regler men dessa kallades istället ryttartorp, dragontorp respektive båtsmanstorp. Totalt fanns mellan 20 000 och 30 000 soldattorp under indelningsverkets tid. Åtskilliga av de gamla soldattorpen finns kvar efter att indelningsverket upphörde 1901 och används i dag mest som sommartorp eller tagits omhand av olika museer runtom i landet. (källa)
7. Båtsman (indelningsverket) – indelta militärer som tjänstgjorde inom flottan. (källa)