Båttyp Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet båttyp

1. Jolle även joll eller på västkusten dinge är en mindre öppen roddbåt (försedd med akterspegel) . Även mindre livbåtar som förvaras ombord brukar också benämnas för jolle. En jolle kan också vara en släpjolle, till båt eller mindre fartyg. Jollen kan hänga i en dävert eller ligga i ett båtskrå, jollen används som skeppsbåt vid ankring eller på redden eller vid förflyttning i hamnar. Jollen skall inte förväxlas med jullen som är en helt annan båttyp. (källa)
2. Julle är en klinkbyggd båttyp med bred tvär akter. Den ska inte förväxlas med jolle som oftast är en helt annan båttyp. (källa)
3. Daycruiser var ursprungligen en snabbgående dagtursbåt, större än hardtopbåten men mindre än kabinbåten. Skrovlängden var från början omkring 21 fot, men numera byggs dessa båtar med längre skrov. Båttypen har ett relativt stort fördäck, en liten ruff och vindrutor framför förarplatsen och en väl tilltagen sittbrunn akterut. Skrovet är planande med vanligtvis ganska vass skrovform. Vanligast är inombordsmotor med drev, men på mindre båtar kan utombordare förekomma. I dag byggs det också ganska stora daycruisers på över 30 fot, ibland större, som har kabinbåtens alla bekvämligheter, varför båttypen då växt ur sitt eget begrepp. (källa)
4. Mistral (båttyp) – en båttyp som gjorde debut 1984 som den första olympiska brädseglingsklassen. (källa)
5. Ett roder är fäst i en båt eller ett fartygs akterstäv eller hjärtstock. Även andra konstruktioner finns, beroende på den enskilda farkostens utformning. De först kända rodren är sidoroder eller styråror, som finns avbildade från tidig dynastisk tid i Egypten. I Skandinavien har man använt styråra på Vikingatidens skepp, första kända båtfyndet är Nydamskeppet som var ett skepp för rodd. Det tidigaste nordiska båtfynd som var utrustat med roder monterat med roderbeslag på akterstäven (stävroder) är kalmarbåten från mitten av 1200-talet. Den genom Hansan spridda koggen, en annan båttyp med stävroder, hade då redan sjösatts. (källa)
6. Skötbåt är i huvudsak en snipa som byggdes tidigare av trä, huvudsakligen använd vid fiske med skötar efter strömming. Båten var vanligen en öppen och bred båt med ett eller två par åror och sprisegel. Då små motorer blev överkomliga i pris försågs skötbåtarna med motor. Ordet skötbåt är känt från sörmlandskusten och norrut, även i Finland. Även skötekor förekom beroende på tradition av lokalt förankrad båttyp. (källa)
7. Det är av största vikt att välja rätt rigglängd för den aktuella båttypen och höjden på akterspegeln. Vid normal monteringshöjd ska motorns antikavitationsplatta ligga i höjd med båtens bottenlinje i aktern. Propellern garanteras då en ostörd vattenström och båten går med optimalt djupgående under planing och klarar även tvära girar utan att propellern suger luft. Under planing ligger antikavitationsplattan i höjd med vattenytan. Den vanligaste rigglängden för båtar i storleksklassen 4,5–6 m är lång rigg (L). I båttillverkarens specifikationer för respektive båttyp anges oftast rekommenderad rigglängd. Vid användning av utombordsmotorer på segelbåtar används vanligen extra lång rigg men beror också på motorns monteringssätt. (källa)
8. C G Pettersson ritade 1929 en mindre båt avsedd för utombordsmotor och Ruben Östlund 1932 en "camping- och fiskebåt för utombordsmotorer". Andra tidiga svenaka båtkonstruktörer av denna båttyp var Olle Enderlein och Lage Eklund. (källa)
9. Bomtält är en anordning på båtar, främst mindre segelbåtar, för att skapa ett skyddat uterum över sittbrunnen. Tältet hängs helt eller delvis upp på bommen, och har ofta tvärgående lattor för att skapa mer bredd i tältet. Historiskt utvecklades bomtält i små segelbåtar och segelkanoter, där utrymmet under däck var mycket litet, så litet att det ofta inte ens var sittutrymme under däck. På moderna segel- och motorbåtar har bomtälten utvecklats till allt mer avancerade konstruktioner, ofta med stödjande stålbågar och specialdesignade för varje båttyp. Formellt är detta då inte längre ett riktigt bomtält, men begreppet brukar användas även för dessa. (källa)