Böjning Synonymer Betyder Uttal

• inflexion

Hur används ordet böjning

1. Exempel på likartad böjning: Svenska adjektiv komparationsböjs med ändelserna ‑are och ‑ast (fet, fetare, fetast). (källa)
2. Huruvida genitiven skall betraktas som ett kasus i standardsvenskan är omdiskuterat. Detta beror bland annat på att man ofta i modern svenska sätter ut genitivändelsen -s på det sista ordet i en nominalfras – i stället för på det substantiviska huvudordet. Genitivändelsen ‑s uppträder så vid exempelvis gruppgenitiv. Genitivändelsen får då gälla hela nominalfrasen och den beter sig alltså lite som ett självständigt ord (eller en klitisk partikel eller en frasklitika) – snarare än som en böjning eller kasus (se vidare: Kasus i svenska). Gruppgenitiv finns i uttryck som "mannen på gatans åsikter", och ändelsen ‑s kan fogas till icke‐nominala ord i talspråkliga vändningar som "grabben ovanpås". (källa)
3. Böjning i kasus finns ej. (källa)
4. I Svenska Ishockeyförbundets regelbok föreskrivs att klubban ska vara av godkänt material, vara jämn utan beslag o.dl., bara ha en böjning och ett blad. Skaftet ska vara rakt och ha ett skydd i toppen. En utespelare får inte spela med målvaktsklubba, inte heller med mer än en klubba eller med en motståndares klubba. Som längst får en klubba vara 163 cm (undantag kan ges för spelare som är längre än 2 m) och bredden får inte överstiga 3 cm. Klubbans blad får högst vara 32 cm långt och ska vara 5 till 7,63 cm högt. Man får inte spela med en trasig klubba. (källa)
5. Komparation, jämförelse, är ett böjningsmönster för adjektiv och adverb. Komparationsgrader i svenskan är positiv, komparativ och superlativ. Med hjälp av komparation uttrycker man på jämförande sätt graden av intensitet av den egenskap som adjektivet eller adverbet avser. Se exempel till höger. I andra språk världen över finns fler komparationsgrader, till exempel ekvativ ("lika ... (som)"), elativ ("för ...") och approximativ ("ungefär så ..."). Flera av begreppen förekommer också som namn på olika kasus. (källa)
6. Kongruensböjning innebär att ord av vissa ordklasser varierar i form beroende på grammatiska eller semantiska egenskaper hos andra ord – huvudord – till vilka de är kopplade. Då uppstår grammatisk kongruens. (källa)
7. Konjugationer är ett sätt att dela in ett språks verb för att få överblick över verbböjningssystemet. Verben förs över till olika konjugationer efter hur de böjs. Vilken konjugation ett verb tillhör framgår när man tar tema på det. (källa)
8. Till skillnad från ordböcker, som innehåller rent formmässig information om orden, som stavning och böjning, behandlar uppslagsverk varje ämne tämligen ingående, ofta med illustrationer eller kartor, bibliografier och statistik. Båda har dock, traditionellt, skrivits av betalda ämnesexperter. (källa)
9. Artepitetet flexuosa kommer ifrån det latinska ordet flexus som betyder böjning. Detta namn, precis som det svenska artnamnet, syftar på vippans krusiga eller vågiga grenar. (källa)
10. Krökning är måttet på en kurvas, ytas eller annan flerdimensionell ytas (mångfalds) böjning, dvs. hur kurvan skiljer sig från en rät linje eller (hyper)plan. (källa)