Badgäst Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet badgäst

1. Badhotell är ett hotell på en kurort eller badort som har en inriktning mot att härbärgera badgäster i en badanläggning i det egna hotellet, i ett särskilt badhus, i utombadbassänger eller i sjö- eller havsbad. (källa)
2. Gudrun Brost - Fru Winsten, badgäst. (källa)
3. På 1830-talet startas en brunnsverksamhet på Korrös egendom, söder om Korrö gård, och öster om dåvarande landsvägen. Vid brunnen fanns en huvudbyggnad, fyra badrum och en brunnshall, allt omgivet av en anlagd trädgård. Badgästerna bodde ofta i flyglarna på Korrö gård. Brunnshusen revs år 1914. (källa)
4. År 1849 öppnades Södertäljes kallvattenkurinrättning efter utländsk förebild. Denna förlades till Badparken, och fick ett stort parkområde från Stadsparken ända till Torekällskogen. Anläggningen hade både kall- och varmvattenkurinrättningar samt ett societetshus. Vattnet hämtades från Torekälla källa. Byggandet av järnvägen mellan Södertälje och Stockholm några årtionden senare gjorde att staden blev lättillgänglig och därigenom en av de populäraste kurorterna i landet. Många av badgästerna bodde på det berömda Badhotellet. (källa)
5. Kallbadhuset byggdes vid lastbryggan i Äppelvikshamnen och var beläget cirka 150 meter nordost om Stora Sjövillan, alldeles nära Bergshyddan. Badhuset var stadigt förankrat i det höga, branta berget i Badhusparken, nu kallad Mälarparken, eftersom det inte finns något badhus längre. Från berget ledde en lång trätrappa ned till badhusets landgång. Därinnanför satt föreståndarinnan och kasserade in avgiften. Hon höll också ordning och reda på badgästerna, huvudsakligen barn och ungdom från trakten. Badhuset var vid bra väderlek öppet hela somrarna från slutet av maj till början av september. I både herr- och damavdelningen fanns en stor och en liten bassäng. Den stora var knappt två meter djup och den lilla var avsedd för småbarn och icke simkunniga. Man kunde också bada i sjön utanför badhuset och till exempel simma över till Stora Essingen. (källa)
6. Atriumhallen var ett sorts väntrum och det viktigaste rummet i den ursprungliga anläggningen. Här skulle badgästerna kunna sitta och vänta innan man gick till något av alla de bad som fanns för damer och herrar. Atriet gestaltades efter antika förebilder. I de fönster som vetter mot atriet var exempelvis de nio muserna inetsade. Väggpartierna mellan fönstren pilasterindlades och golvets ytskikt utfördes i mönsterlagd cementmosaik med infällda glasblock som gav underliggande lokal en intressant takbelysning. Golvet är fortfarande bevarat. (källa)
7. Badet hade en blygsam början och bestod vid sitt invigande endast av tio badhytter, jämnt fördelade på fem för herrar och fem för damer. Förutom detta kunde man av Pettersson hyra tidsenliga badkläder. Näråå blev en del av Helsingborgs kommun 1918 tog Helsingborgs stad över driften av badhuset, som med tiden hade vuxit sig allt större. På initiativ från Helsingborgs borgmästare Johan Bååth bildades 1929 föreningen Råå havsbad, som hade till uppgift att locka badare och turister till orten. Under perioden 1930 till 1960 hade Råå också sina glansdagar som badort, med ett flertal, ofta regelbundet återkommande, badgäster varje år. Sin första bastu fick badet 1946. (källa)
8. Societetshuset i Öregrund är ett societetshus i Öregrund, som öppnades 1894 som samlings- och sällskapslokaler för badortens badgäster. (källa)
9. Badet hade en blygsam början och bestod vid sitt invigande endast av tio badhytter, jämnt fördelade på fem för herrar och fem för damer. Förutom detta kunde man av Pettersson hyra tidsenliga badkläder. Näråå blev en del av Helsingborgs kommun 1918 tog Helsingborgs stad över driften av badhuset, som med tiden hade vuxit sig allt större. På initiativ från Helsingborgs borgmästare Johan Bååth bildades 1929 föreningen Råå havsbad, som hade till uppgift att locka badare och turister till orten. Under perioden 1930 till 1960 hade Råå också sina glansdagar som badort, med ett flertal, ofta regelbundet återkommande, badgäster varje år. Sin första bastu fick badet 1946. (källa)