Badinrättning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet badinrättning

1. Kallbadhus är en badinrättning med en byggnadskonstruktion, som ska möjliggöra bad i vatten som inte är konstlat uppvärmt, bekvämt och skyddat. Kallbadhuset kan vara kombinerat med rum under tak för varma sötvatten- eller saltvattenbad och annan verksamhet. Ett kallbadhus är en mer eller mindre enkel byggnad, oftast vid en havsstrand eller sjöstrand, alternativt strandnära i själva vattnet. (källa)
2. Kommunaliseringssträvandena framträdde med mycket olika styrka i olika länder. Vattenverken var vanligen i vederbörande kommuns hand, men så var ej i samma grad fallet med elverken. I Frankrike var det till exempel 1911 blott i ett dussin städer, som kommunen själv ägde och drev dessa verk, medan kommunal belysning var genomförd i mer än 500 städer i USA liksom i många städer i Tyskland, och i samma riktning gick utvecklingen i bland annat Storbritannien, Schweiz och Italien. Kommunal spårvägsdrift var mycket vanlig i Storbritannien och förekom även i flera tyska och schweiziska städer, men endast undantagsvis i USA och Italien. På många håll, med Storbritannien i spetsen, drev redan då kommunerna byggnadsverksamhet för att tillgodose de breda folklagrens bostadsbehov, här och var fanns också kommunala badinrättningar, apotek, slakthus och även kommunala bagerier och bryggerier. (källa)
3. Strömbadet ägdes av Stockholms stad och hyrdes ut till enskilda personer. Badanläggningen beslutades 1882 och kom att ersätta den Gjörckeska badinrättningen som rivits samma år för att ge plats åt Norstedtshuset på Riddarholmen. Det fullbordades 1884 till en kostnad av 189 000 kronor. Badet dimensionerades för cirka 70 000 badande årligen (exklusive skolbarn). Strömbadet innehöll en stor bassäng, en dubbelbassäng och flera mindre bassänger. Badet hade flera bassänger lämpliga för tävlingar. Herrbassängen var störst, den mätte 33,3 meter. Herrar och damer badade åtskilda. Längs bassängerna fanns 51 omklädningshytter. (källa)
4. Elektricitetsverket och badinrättningen (tillsammans med Sigurd Frosterus), Karleby (1905). (källa)
5. Dess huvudsakliga uppgift är att hålla huvudet varmt. Den kan även förhindra fläckar på lakan och dylikt och skydda håret mot ohyra. Förr i tiden var folk vana vid att alltid ha något på huvudet, ute som inne. Till och med på de medeltida badinrättningarna kunde männen bära mössor, fastän de för övrigt var nakna. På 1600- och 1700-talen blev perukerna på modet. När peruken togs av sattes nattmössan på istället. (källa)
6. Korsman gjorde ursprungligen militär karriär och blev vid avskaffandet av det finländska indelningsverket 1868 kapten på indragningsstat. Under 1870-talet grundade han i Åbo flera rederier för kusttrafik, men flyttade 1878 till Hangö, där han blev redare för ångfartyget S/S Express, vilket på linjen Hangö–Stockholm var det första finländska fartyget i regelbunden vintertrafik. Åren 1880–1890 var Korsman även direktör för badinrättningen i Hangö. (källa)
7. Sedan 1967 anordnas varje sommar en fyraveckors operafestival på Olofsborg (Operafestspelen i Nyslott), vars borggård har plats för 2 200 åskådare på en täckt utescen. Där arrangeras sedan 2002 även en årlig balettfestival i början av juni. Den på en ö norr om centrum belägna badinrättningen Casino, invigd 1895, frekventerades under ryska tiden bland annat av förmöget folk från Sankt Petersburg. I närheten uppfördes 2002 ett stort konsert- och kongresshus i trä (R. och K. Ojala, 800 platser). Ett stycke utanför staden ligger Rauhalinna, en 1898-1900 (A. Schulman) av generallöjtnant N.E. Weckman uppförd byggnad som förenar ryska, orientaliska och schweiziska stilarter. Den tjänstgör idag som hotell. Staden är sedan 1907 utgivningsort för dagstidningen Itä-Savo (Östra-Savolax). Nyslott har vissa traditioner även som skolstad, ett flicklyceum grundades 1853. Östra Finlands universitets pedagogiska och humanistiska fakulteter har idag flera enheter där, vid sidan av ett antal separata institutioner, bland andra det äldsta konstgymnasiet i de nordiska länderna. (källa)
8. Hjalmar Wallqvist skriver så här om bostadsförhållandena i Haga, 1889, "Mångenstädes är eländet stort och intrycket vemodigt. Dryckenskapen och lasten synas här företrädesvis kräfva sina offer". Som motvikt tillkom vid denna tid bland annat frikyrkor och folkrörelser, Renströmska badinrättningen, Dicksonska folkbiblioteket, Arbetareföreningens hus, flera sjukhus och skolor. (källa)
9. Badet ligger i skolans källarvalv från 1750-talet. Här fanns bland annat vinlager och kolförråd. Redan på 1890-talet hade dåvarande Nicolai skola en badinrättning för skolbarn. Nuvarande bad tillkom 1932 när den nya byggnadsdelen för Storkyrkoskolan uppfördes. För ritningarna stod arkitekt Ärland Noreen. Från början hade badet en simhall med bassäng och små porslinsbadkar med dusch ovanför. 1945 kompletterades badet med bastu och anläggningen öppnades för allmänheten samt drevs av Stockholms stad. Under 1980-talet fanns planer på att lägga ner badet men kunde bevaras av den "Ideella föreningen Storkyrkobadarna". För sin kulturinsats att bevara badet och driva det vidare fick föreningen 1991 priset "Guldkängan" av Dagens Nyheter. (källa)
10. Snart användes det elektriska ljuset även i reklambranschen och belysta eller självlysande reklamskyltar började sättas upp på trafikerade platser i Stockholm. Stadens första elektriska ljusreklam marknadsförde Kungsholms badinrättning. Innan neonröret kom på marknaden i början av 1920-talet nyttjades olikfärjade glödlampor som belysningskälla, antingen i en skyltlåda med målade glasskivor eller direkt för utformning av texter, mönster och figurer. Med glödlampor kunde man även konstruera rörliga effekter. (källa)