Bagagerum Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bagagerum

1. I mars 1938 introducerades PV51 resp. 52 Special. Här hade man flyttat in reservhjulet från bagagerumsluckan till bagagerummet. Bagageluckan var försedd med en utbyggnad, så att utrymmet inte skulle minska. (källa)
2. Beskrivning enligt en uppslagsbok 1948: "Herrgårdsvagn, 6—7-sitsig automobil med 4 dörrar och träkarosseri. Användes till såväl person- som varutransport, då bagagerummet kan utvidgas genom att sätena borttagas.". (källa)
3. PV444H: december 1954 - november 1955. Hel, större bakruta, större bakljus placerade på karossidan, reservhjulet placerat stående till höger i bagagerummet, HS kunde levereras i midnattsblått, i slutet av serien börjar svarta bilar lackas i svart även invändigt, i stället för den tidigare grå lacken. (källa)
4. B24 är en öppen, tvåsitsig modell, formgiven av Pininfarina, som introducerades med fjärde serien 1954. Fjärde seriens B24 Spider hade panoramavindruta, löstagbara sidorutor, tunn sufflett och rudimentära stötfångare. Den ersattas till femte serien av en mer modest B24 cabriolet med normal vindruta, riktiga sidorutor och bättre sufflett. Till sjätte serien flyttades bensintanken från sin plats bakom sittbrunnen till bagagerummet. Spidern tillverkades i 240 exemplar, cabrioleten i 521 exemplar. Hjulbasen är 2,45 m. (källa)
5. Karossformen var kantig och hög, vilket tillsammans med framhjulsdrivningen gav goda kupéutrymmen och även bagagerummet var rymligt för en sedanmodell. Komforten var också bra jämfört med många samtida bilar, även om den höga tyngdpunkten gjorde att man fick stå ut med att den krängde en del i kurvorna. (källa)
6. 92A: januari 1950 - november 1952. Vagnen hade sealed beam-strålkastare med separata parkeringsljus, röda droppformade bakljus (Zephyr, Chicago Ill), tvådelade stötfångare, batteriet placerat under bagagerumsgolvet, bensintanken placerad längst bak med påfyllningslocket mitt på bakstammen, instrumentbrädan lackerad i grått. Avsaknad av bagagerumslucka gör att bagagerummet endast nås genom att fälla baksätet och stuva in genom ett rektangulärt hål. Reservhjul i ett separat fack under bagagerumsgolvet som nås utifrån. (källa)
7. 5-vxl manuell låda (från 1981, diesel 1982), automatlåda (golvspak alternativt rattspak vilket kunde beställas utan extra kostnad, men som är extremt sällsynt), ABS-bromsar (från 1980) , krockkudde (från 1982), manuell taklucka (ej coupé), elektrisk taklucka (ej kombi), automatisk nivåreglering (standard kombi), dragkrok (fast eller avtagbar), automatisk farthållare (enbart automatväxlade bilar), tvåtons-tuta, elektriska fönsterhissar (fram eller fram + bak), elektriskt ställbar backspegel på passagerarsida, manuell luftkonditionering, automatisk luftkonditionering (från 1981), centrallås, strålkastarrengörare, varvräknare (enbart manuellt växlade bilar), mittarmstöd fram, sätesvärme framstolar, höj- och sänkbara framstolar, ortopediska framstolar (ställbart svankstöd), förstärkta framstolar (vanligt tillval för taxibilar), belysta speglar i solskydden, värmereflekterande rutor, innerbelysning bak, nackstöd i baksätet, bagagenät i framstolarnas ryggstöd, Becker radio/kassettbandspelare, högtalare bak och automatisk antenn. För kombimodellen erbjöds dessutom även bland annat delbart baksäte, insynsskydd i bagagerum, bagagenät, tredje nackstöd bak samt ett uppfällbart bakvänt extra baksäte i bagageutrymmet. (källa)
8. 1955 - Ändring av bensintanken, mindre påfyllningshål, (större bagagerum). Krökt växelspak, tidigare rak. (källa)
9. Holden VK introducerades i mars 1984. Karossen modifierades för att se större ut, med en ny taklinje med ett tredje sidofönster i C-stolpen och ett nytt bagagerum. De minsta motorerna såldes inte längre på hemmamarknaden och den minsta V8-motorn var struken ur programmet. VK-modellen var också den sista att använda Holdens gamla sexa, som kunde räkna sitt ursprung till den första FX-modellen. (källa)
10. Modellens grundplan består i princip av tre kvadrater inom vilka det finns ett större rum samt smårum. De större rummen är väntsal för första- och andraklasspassagerare, en väntsal för tredjeklasspassagerare samt en vestibul. Smårummen är bagagerum, biljettexpedition, WC, förråd och kontor. Mot järnvägen har vindsvåningen en takkupa och takfoten har dragits ut så att den fungerar som skärmtak medan den motsatta sidan har en frontespis med fronton. Huset, byggt i trä och med sadeltak, är utvändigt klätt med liggande panel, kortsidornas vindsvåning har stående panel. Utsidan är målad i ljus oljefärg med mörkare lister. (källa)