Bagare synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas bagare

Bagare uttalas bag|are -n; pl. bagare, best. pl. bagarna.

Ordformer och varianter av bagare

Bagare är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet bagare

Det finns ett antal olika redskap som underlättar brödbakning, även om inga av dem är essentiella. Degskrapan används ofta vid de bröddegar som är något lösare och som således innehåller mindre mjöl. Det finns två olika sorter för två olika ändamål, sådana av plast, som även kallas skrapkort, och som används för att skrapa ur degrester ur degbunken, samt sådana av metall som används när man bakar ut brödet. Bagare använder ofta spackelspadar eftersom de måste ha större skrapor för sina större degar. Hushållsvågar används ofta istället för att mäta med matmått för att få precisare mängder. Degblandare används för att slippa blanda degarna för hand, och består av en stor mekanisk visp som rör runt degen. I olika modeller snurrar bunken med en ej snurrande visp eller en snurrande visp med en stillastående bunke. Om man blandar degarna för hand används ofta så kallade "trägafflar", samt degbunkar. I degbunkarna jäses även ofta degen. Termometern används ofta för att avgöra om ett bröd är klar eller inte efter gräddning, och mäter temperaturen i brödets innandöme. Vid mörkare degar brukar brödet vara klart vid omkring 98°C och vid ljusare mellan 94 och 96 °C.

Två andra ordlekar är "Två myror och en stack", samt "Bagare hade inte rent mjöl i påsen, smet".

Sedan 2004 marknadsför organisationen Sveriges bagare och konditorer sista veckan i september som "Prinsesstårtans vecka".

Framställningen är tidskrävande på grund av att stora mängder vatten måste kokas upp för att producera en mindre mängd tofu. I Kina och Japan sköts tofutillverkningen av specialister som motsvarar bagare i väst.

Wienerbrödets ursprung tillskrivs ofta en strejk bland bagare i Danmark år 1850. Strejken fick bageriägarna att anställa arbetstagare från andra länder, inklusive sådana från Österrike, som förde med sig sin egen bageritradition. Mathistorikern Bi Skaarup la ansvaret i stället på bagaren Niels Christian Albeck, som år 1845 hade varit på studieresa i Österrike och därifrån tagit med sig tre gesäller. I vart fall blev österrikisk "Plundergebäck" snabbt populär i Danmark och det utvecklades och förfinades av danska bagare. Eftersom lamineringstekniken för "Plunderteig", tidigare var okänd i Danmark och kom från Wien, fick degen heta "wienerdej" och bakelsen "wienerbrød".

Croissantens historia sträcker sig tillbaka till slutet av 1600-talet. Då turkarna 1683 belägrade staden Wien i Österrike hörde bagarna en natt hur turkarna höll på att ta sig förbi stadsmuren. Bagarna larmade stadsborna och turkarnas anfall kunde slås tillbaka eftersom försvararna hunnit bli förvarnade. Som tack för sin vaksamhet fick bagarna tillstånd att baka ett nytt bröd som skulle påminna om händelsen. Bakverket fick formen av en halvmåne som är de muslimska turkarnas symbol.

En bagare (bagerska) är en person som yrkesmässigt bakar till exempel matbröd, bullar och kakor. "Bakare" hette det från början, men ordet utvecklades under 1400-talet i både danskan och svenskan till bagare (på samma sätt som Svea rike blev "Sverige").

Bagare på Engelska

baker

a person whose occupation is baking (bread, cake, etc.)