Synonym till bageri
Vad betyder och hur uttalas bageri
Bageri uttalas bag|eri [-ri´] -et -er.
Ordformer och varianter av bageri
Singular
- bageri
- obestämd grundform
- bageris
- obestämd genitiv
- bageriet
- bestämd grundform
- bageriets
- bestämd genitiv
Plural
- bagerier
- obestämd grundform
- bageriers
- obestämd genitiv
- bagerierna
- bestämd grundform
- bageriernas
- bestämd genitiv
Bageri är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet bageri
En konditor är en person som yrkesmässigt tillverkar finare bakverk, exempelvis bakelser, tårtor, konfektyr, praliner och kakor. Konditorer kan arbeta i mindre bageri med tillhörande konditori, i butik eller på ett industribageri. En i Sverige försvinnande liten grupp är restaurangkonditorer, som i äldre tiders restaurangkök försågästerna med desserter. Idag produceras restaurangdesserter i stor utsträckning av kallskänk eller varmkök, eller köps åtminstone delvis som halv- eller helfabrikat, vilket gör det allt svårare att finna till exempel glass och sorbet som restaurangköket självt tillagat.
Kringla är ett bakverk. Den bakas av vete-, korn- eller rågmjöl. Degen rullas ut till en lång, smal korv och ges formen av en åtta eller en ring. I Tyskland kallas bakverket Brezel. En variant av tyska Brezel är Laugenbretzel som bakas av vetemjöl, malt, salt, jäst och vatten. En Laugenbrezel beströs ofta med grova saltkorn eller med kummin. I många länder har kringlan blivit symbolen för ett bageri.
Livsmedelsindustrin utgör Sveriges tredje största industrigren och är en av Sveriges geografiskt mest spridda industrier. Svenska livsmedelsföretag kan delas in i ett femtontal delbranscher. De dominerande delbranscherna är slakt- och chark, mejeri samt bageri som tillsammans står för närmare hälften av antalet sysselsatta. Nästan hälften av livsmedelsföretagen finns inom bageri- och konditori.
Memman förvarades förr i näveraskar, rivor, men de har numera ersatts av pappaskar. Den färdiga memman måste förvaras kyld, ofta fryses memman före distribution till butik. En känd tillverkare är Kymppi-Mämmi i Toijala i Birkaland, Finland. I Sverige tillverkar och distribuerar Fazer Bageri stora delar av säsongsproduktionen av memma.
Bageri, bageriet. Ett bageri, flera bagerier.
En typisk tillverkning av smördeg på ett bageri kan gå till som följer. Degen lägges utkavlad på bakbordet och smör tillsätts på ena halvan av degen. Den smörfria halvan vikes över den smörförsedda delen, så att inget smör syns. Degen viks därefter och kavlas ut upprepade gånger. Ett vanligt system är att först vika fyrdubbelt (fyrslag), sedan tredubbelt (treslag), därefter fyrdubbelt och tredubbelt igen. Alltså två treslag och två fyrslag. Degen måste få vila mellan "slagen" så att spänningarna som uppstår släpper. Resultatet är en utkavlad massa bestående av ytterst tunna blad av deg åtskilda av lika tunna lager smör. Om man kavlar enligt exemplet ovan blir antalet smörskikt 144 (4 x 3 x 4 x 3). Wienerdeg tillverkas enligt samma princip, men innehåller jäst och brukar vanligen vikas i tre treslag. Alla ingredienser måste vara riktigt kalla vid degtillverkningen. Viktigt är också att vid kavlingen hålla degen sval. Vid professionell tillverkning av kavlade degar brukar inte smör användas, i stället används ett speciellt kavlingsmargarin med egenskaper som gör att fettet inte lika lätt flyter vid jäsning och gräddning. (Även mjölet som används vid professionell tillverkning är annorlunda än det som används vid hemmabakning. Bagerivetemjöl bildar mer gluten och degarna blir smidigare att handskas med.).
En smet bestående av bland annat ägg, potatismjöl och socker ringlas mycket sakta under gräddningen på ett roterande träspett framför öppen eld eller gasollågor. Proportionerna mellan ingredienserna brukar vara en väl bevarad hemlighet och varierar mellan varje bageri. Att baka över öppen eld kräver ständig tillsyn vilket inte gasollågorna gör. Då det tar flera timmar att baka en spettekaka är det ett tungt arbete att sköta kakan och samtidigt elda. Det krävs flera personer till det. Därför bakar få bagerier idag över öppen eld. Endast någon enstaka finns kvar i Skåne och priset på de spettekakorna är högre. Om en kaka är bakad över öppen eld syns detta ofta på färgen. Spettekakan får en djupare gul färg som skiljer sig från den ljusgula som är vanlig på "fabriksbakade" spettekakor. Smaken är också ofta kraftfullare och en viss röksmak kan anas.
I Vika har tidigare funnits mejeri, bageri (Petterssons Bageri), flera affärer (Johanssons handelsbod, Koop, Jers affär, Bergs affär, Valdy Berg, Lasses Livs, Konsum, ICA), distriktssköterska, telestation, poststation (Runnvika), bankkontor m. Idag, 2014, utgörs servicen av ett kafé med "minilivs" (Vika Café), ett bibliotek, en låg-/mellanstadieskola (Vikaskolan) och en förskola (Vika Förskola).
Wienerbrödets ursprung tillskrivs ofta en strejk bland bagare i Danmark år 1850. Strejken fick bageriägarna att anställa arbetstagare från andra länder, inklusive sådana från Österrike, som förde med sig sin egen bageritradition. Mathistorikern Bi Skaarup la ansvaret i stället på bagaren Niels Christian Albeck, som år 1845 hade varit på studieresa i Österrike och därifrån tagit med sig tre gesäller. I vart fall blev österrikisk "Plundergebäck" snabbt populär i Danmark och det utvecklades och förfinades av danska bagare. Eftersom lamineringstekniken för "Plunderteig", tidigare var okänd i Danmark och kom från Wien, fick degen heta "wienerdej" och bakelsen "wienerbrød".
Bageri, ett företag som bakar och säljer bröd, bullar och liknande.
Bageri på Engelska
- baker', s (shop), bakery
- a place in which bread, cake, etc., is made (and sold)