Banerförare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet banerförare

1. Presidentvalet 1964, i efterdyningarna av Kennedymordet, blev ett katastrofval för republikanerna. Partiet började dock återhämta sig snart och redan i valet till Representanthuset 1966 erhöll partiet 47 nya mandat. Under åren som följde noterade partiet ytterligare framgångar, exempelvis Goldwaters inval i Senaten 1968 och Richard Nixons val till president samma år. Under 1970-talet stärktes den konservativa flygeln inom partiet med Goldwater som banerförare. När Ronald Reagan 1980 vann presidentvalet kommenterades denna händelse av den konservative kolumnisten George Will. (källa)
2. Trots att konventionalismen tog över allt mer, fortsatte konstnärer som Maurice Quentin de la Tour och Alexander Roslin att måla verkliga porträtt. Tvärtemot den övriga samtida konsten i Frankrike stod Jean-Baptiste-Siméon Chardins osminkade, från allt anekdotiskt eller sentimentalt fria skildringar av det borgerliga hemlivet, givna med säkert sinne för knapp och karaktärsfull form och klar färgharmoni. Rokokomåleriets kuvande under det nyantika modet medförde ett avsiktligt frångående av all den pittoreska elegansen och den smidiga tekniken, men ledde i stället över till ett nytt monumentalt allvar. Konstnärer som Jacques-Louis David, Pierre Paul Prud'hon, och Théodore Géricault var föregångare till 1800-talets stora franska målarkonst, som bland annat influerades av brittiska impulser. Landskapet och folklivet tolkades ärligt, enkelt och med lyrisk känslighet av konstnärer som Théodore Rousseau, Camille Corot och Jean-François Millet. En brutalare sannfärdighet förkunnades av Gustave Courbet medan impressionisterna med Édouard Manet som banerförare hävdade det omedelbara naturintryckets betydelse för måleriet och eftersträvade en rask och bred färgteknik, delvis under påverkan av Diego Velázquez. Impressionismen och valörmåleriet (betonandet av färgens och ljusets växelverkan) blev under 1800-talets sista fjärdedel de förhärskande principerna i måleriet i västvärlden. De tekniska metoderna omgestaltades under ständigt experimenterande. Pointillismen, som innebar anbringande av oblandade färgprickar blandade optiskt i stället för kemiskt, började under samma period ta sin fart. Så småningom, genom nyimpressionismen och Paul Gauguin, går impressionismen över i sin motsats, den stilsökande, färgdyrkande expressionismen, representerad av Vincent van Gogh och Paul Cézanne. Man har sagt, att det moderna måleriets utveckling i Frankrike under det sista seklet gått i en kurva från klassicismens stilstränghet genom impressionismens dyrkan av illusionen och åter till expressionismens stilisering. (källa)
3. Jean-Paul Sartre bidrog starkt till Camus genombrott genom att utpeka romanen Främlingen som en representant för existentialismen. Man kan säga att Sartre och Camus en tid var Existentialismens främsta banerförare. Camus visar i sina verk på det absurda, slumpmässiga och till synes meningslösa i människans tillvaro, hans nihilism bär drag av Nietzsches filosofi. (källa)
4. Holeček var en av slavofilismens ivrigaste banerförare inom politik, journalistik och litteratur. I ett stort prosaepos, De våra (1898-) gav han en färgrik, av poesi och humor fylld skidring av sin sydbömiska hembygds gammaldags folkliv. (källa)