Bebygga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bebygga

1. År 1827 beslutade Berlins magistrat att en plan för bebyggandet av stadens omgivningar skulle tas fram, då staden vid denna tid växte kraftigt innanför den befintliga tullmuren. Det preussiska inrikesministeriet var ansvarigt för planerna och hade redan framställt en plan för bebyggelsen innanför murarna. Det ansvariga överbyggrådet Johann Carl Ludwig Schmid delade upp Berlins omgivningar i fem olika planområden, numrerade medurs. Prenzlauer Berg kom därmed helt och hållet att falla inom planområde I. Planen utgick från de vid denna tid redan befintliga landsvägarna ut från Berlin, dagens Schönhauser Allee, Prenzlauer Allee och Greifswalder Strasse, men planerade en dubbling av gatubredden. Storleken för de planerade tomterna var avsedd för en glesare bebyggelse med trädgårdar. Schimd färdigställde sin plan 1829 och den godkändes av kung Fredrik Vilhelm III påföljande år. Då det enligt planen skulle uppföras många breda gator och torg på mark som skulle konfiskeras från markägarna utan ersättning, kom planen dock att misslyckas på grund av lokalt politiskt motstånd. (källa)
2. Under 1700-talets senare hälft började området att bebyggas, och på en karta från 1775 anges att på "landsvägens" (Södra vägen) västra sida (området kring nuvarande Avenyn) "har dessa senare Åren ansenlige Stora Tobaks Plantager blifvit anlagde, wäl bebyggde, och för ohägnad fredade med kostsamma stenmurar och derinom häckars planterande". I början av 1800-talet fanns här flera landerier med gårdsanläggningar som närmast liknade herrgårdar, Lorensberg, Götaberg, Kristinelund, Johanneberg, Lyckan, Brandtdala och rådman F.G. Kalls anläggning "Mariefred".I den västra delen (Kallens gata och Kalvgatan) fanns ett tjugotal mindre, enkla bostadshus av trä (nuvarande Vasaplatsen) och 1865 bodde cirka 2 000 personer i området. (källa)
3. Göteborgs landerier, från tyskans länderei, vilket ungefär betyder "bruksjord" (se landeri) var inledningsvis jordbrukmarker som låg på staden Göteborgs donationsjord, det vill säga mark utanför vallgraven som tilldelats av kronan, och som främst användes för stadens livsmedelsförsörjning. Inledningsvis var dessa landerier ofta betesmarker men mot slutet av 1600-talet och under 1700-talet blev det allt vanligare att landerierna bebyggdes med ståndsmässiga fastigheter, speciellt på landerier som låg längre bort och ofta norr om Göteborg. Dessa blev i många fall sommarvisten och liknande för Göteborgs bättre bemedlade, samtidigt som de fungerade som lantbruk. Flera huvudbyggnader på Göteborgs landerier finns kvar, men ofta mycket ombyggda. Landerierna har gett upphov till stadsdelsnamn, stadsdelsnämndsområden och primärområden, liksom gatu- och kvartersnamn. (källa)
4. Efter det första året av byggande 1934, byggdes lägenheterna 1935 och 1936 något större, två- och trerumslägenheter mellan 50-59 m² i en fortsättning av Tranebergsvägen, Hunnebergsvägen, Kinnekullevägen och Mössebergsvägen. Trerumslägenheterna bestod ofta av ett litet arbetskök och intilliggande matrum. Under 1937 fortsätts det byggas på samma sätt som 1936, då Tranebergshöjden med Hallebergsvägen och Ödmårdsvägen bebyggs, även precis nedanför, Högklintsvägen. År 1937 görs även Mössebergsvägen komplett med tre ytterligare fastigheter. Tranebergsvägen västerut från Tranebergsplan färdigställs också 1937, samt Sareksvägen och Sulitelmavägen. År 1938 byggs det stora bostadsområdet runt Idrottsparken, men också en handfull fastigheter på Tranebergshöjden runt Hallebergsvägen och norra delen av Vidängsvägen. (källa)
5. Skredet i Vagnhärad var ett jordskred som inträffade 00.59 den 23 maj 1997 i Ödesby, Vagnhärad. Skredet omfattade en cirka 200 meter lång sträcka längs Trosaån och sträckte sig cirka 60 meter upp i en bebyggd lerslänt. Skredet är det största i Sverige inom bebyggt område sedan Tuveraset 1977. (källa)
6. Kvarteret Kronan Större anlades vid stadens grundande på 1640-talet. Det kom att indelas i femton icke genomgående tomter. Efter 1777 års brand, som helt ödelade kvarteret, upprättades en ny tomtordning, där endast hörntomterna fick bebyggas medan mellanliggande partier skulle hållas öppna. Denna kvartersindelning, som skulle motverka förödande eldsvådor, kan till vissa delar ännu skönjas. Kvarteret är numera indelat i sju tomter, vilka alla är bebyggda. (källa)
7. Under senare delen av 1800-talet växte Stockholm enormt - år 1850 hade staden 93 000 invånare, 1900 hade det stigit till 300 000. Bostadsbristen var oerhörd och mot 1870-talets slut började en byggboom som vid seklets slut resulterat i att stora delar av Kungsholmen, Södermalm och Vasastan bebyggts med så kallade hyreskaserner. Det var hyreshus avsedda för arbetarbefolkningen med små lägenheter, i många fall utan tillgång till kök, toalett och vatten. På grund av de erbarmligt dåliga sanitära förhållandena i dessa hus blev de hårt kritiserade. (källa)
8. En vanlig användning är i betydelsen att man bebygger ett naturlandskap, eller använder det för jordbruk eller gruvdrift. (källa)
9. För att lättare kunna försvara sig och upprätthålla sitt välde anlade etruskerna sina städer på höjder, vilka de genom murar av sten gjorde svårintagliga. Etrurien var ett slags förbundsstat av tolv städer, bland vilka Tarquinii (det nuv. Tarquinia) skall ha varit den förnämsta. Andra var Arretium (Arezzo), Caere, även kallad Agylla (det nuv. Cerveteri), Clusium (Chiusi), Cortona, Perusia (Perugia), Veji, Velsina eller Volsinii (nu kallad Orvieto, den italienska formen av Urbs vetus, "gamla staden") och Vulci. Under den etruskiska tiden var Florens inte någon betydelsefull ort. Platsen var visserligen, såsom gravarna visat, bebyggd redan före denna tid, men etruskerna ville inte bo på slätten, utan föredrog att bygga sin av starka murar omgivna stad på den närbelägna höjd, som nu kallas Fiesole, sedan romarna gjort sig till herrar i landet, blev Florens åter bebyggt. (källa)
10. Eriksbergsåsen (även kallad Aspberget) är en långsmal bergsrygg i Botkyrka kommun, Stockholms län. Här finns bland annat kommunens nästörsta gravröse. Eriksbergsåsens norra sida började bebyggas i början av 1970-talet med bostadsområdet Eriksberg. För närvarande pågår anläggningsarbetena för Norsborgsdepån under berget. (källa)