Vad betyder och hur uttalas bedömningsfråga
Bedömningsfråga uttalas be|döm|nings|fråga.
Ordformer och varianter av bedömningsfråga
Singular
- bedömningsfråga
- obestämd grundform
- bedömningsfrågas
- obestämd genitiv
- bedömningsfrågan
- bestämd grundform
- bedömningsfrågans
- bestämd genitiv
Plural
- bedömningsfrågor
- obestämd grundform
- bedömningsfrågors
- obestämd genitiv
- bedömningsfrågorna
- bestämd grundform
- bedömningsfrågornas
- bestämd genitiv
Bedömningsfråga är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet bedömningsfråga
När arbetsdelningen i samhället under tidig medeltid medförde en större mängd sysselsatta inom icke-agrara näringar som bergsbruk och stadsnäringar, blev det mera nödvändigt med en särskild beteckning för jordbrukare. Andelen sysselsatta inom jordbruket är delvis en bedömningsfråga och kan avgöras med större precision först för de senaste århundradena. Det svenska jordbruket utmärktes av binäringarnas stora betydelse. Förutom att bönderna arbetade med forkörning, hemslöjd m.m. under den långa vinterperioden hade många hantverkare i städerna och bergsmän egna odlingar. Det har beräknats att närmare 80 procent av befolkningen huvudsakligen var sysselsatta inom jordbruket vid mitten av 1700-talet och nästan samma andel ännu hundra år senare. I slutet av 1800-talet började andelen långsamt minska och var omkring 1930 nere i knappt 40 procent. Efter andra världskriget kom det stora fallet i jordbrukarnas andel av befolkningen. År 1985 utgjorde sysselsatta inom jordbruk (inklusive skogsbruk och fiske) cirka fyra procent av hela antalet yrkesverksamma. År 2007 var andelen verksamma inom jordbruket cirka 1,5 procent av den totala sysselsättningen i landet. Av dessa var 40 procent kvinnor.
Det finns få tydliga direktiv när det gäller begränsning i lagar och förordningar och det kan finnas lokala förordningar som reglerar användandet. (Use and display of illuminated signs., Trafikförordning 1998:1276, 67§, Transportstyrelsens Författningssamling) för just belysta skyltar i trafiken, vilket gör att det kan bli en bedömningsfråga från fall till fall. Är man osäker är det enklast att kontakta berörda myndigheter.
