Befälstecken Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet befälstecken

1. Under 1600-talet var hillebarden allmänt ett underofficersvapen och användes som befälstecken för underofficerare till början på 1800-talet. I Sverige kallades de "korsgevär" (från tyska Kurzgewehr - kort värja). (källa)
2. Kommandostav är befälstecken för en militär befälhavare, ofta inom armén. En kommandostav är ofta omkring 30 centimeter lång stav och rikt sirad. (källa)
3. Kommandotecken, en typ av fälttecken, är personliga befälstecken för att utmärka statschefer, regeringschefer, försvarsministrar och högre militära befäl. De kan föras som fanor, standar, på fordon och hissade på fartyg. Enligt den svenska försvarsmaktens ordbok är ett kommandotecken, ett "standarliknande fälttecken som anger högre militära befälhavares uppehållsplats". (källa)
4. En ny typ av hjälmkrossare utvecklades när plåtrustningarna alltmer började användas. Radialt från klubbhuvudet fästes 6 till 8 mer eller mindre skarpa slagblad rakt ut. Vapnets hela längd var mellan 40 och 65 centimeter och vikten varierade mellan 0,75 och 1,6 kilogram. I Sverige benämndes sådana klubbor köritsklubbor (med körits menades helrustning lik den som riddarna bar). Denna typ av stridsklubba användes ända fram till 1500-talets mitt. Därefter användes den som befälstecken (fältherrestav) till långt in på 1600-talet. I svenska 1600-talshandlingar kallades vapnet även putschan, ordet kommer troligen frånågot östeuropeiskt språk eftersom hjälmkrossaren ursprungligen fördes in till Europa från Orienten. Denna typ av klubba kom ganska tidigt till Sverige. Johan III brukade bära en ungersk järnklubba och Karl IX ägde en putschan av silver. Den senare användes som en slags ordförandeklubba av Gustav III och Gustav IV Adolf vid riksdagarna. (källa)
5. Ringkragen fick under Karl XI i huvudsak samma form som den dagbricka som finns i dag. Den var fram till 1792 ett befälstecken och utformades på olika sätt allt efter de olika graderna. 1792 ersattes ringkragen som gradbeteckning av epåletterna. Den återinfördes dock redan 1799 (dagbricka m/1799) som tjänstetecken för de officerare som var kommenderade på vakt och detta gäller än i dag. Ringkragen kom då att benämnas dag- eller vaktbricka. För officerarna var den utformad till en försilvrad halvmånformig, flat eller kupig, metallskiva som var försedd med lilla riksvapnet i blå emalj under en förgylld kunglig krona. Underofficerarna bar en liknande bricka , men riksvapnet var endast förgyllt. Bandet som brickan bars i runt nacken var blått. Det fanns ytterligare ett slags bricka för bataljons- och kompanidagbefäl som i regel var försedd med kompani-, skvadron- eller batterinummer som ibland omgavs av tre kronor. (källa)
6. Befälstecken är ett tecken på en flaggduk som förs på örlogsfartyg eller båt i marinen för att ange tjänsteställningen på officer ur marinen som utövar befälet ombord eller som är embarkerad. Ett hissat befälstecken anger att fartyget är rustat. (källa)