Befolkningsmässig Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet befolkningsmässig

1. De flesta kommuner i Sverige har vänorter i europeiska länder men vissa har även i utomeuropeiska länder. Ofta har kommunerna något gemensamt, liknande geografiska förutsättningar, liknande historia eller näringar och har ungefär samma befolkningsmässiga storlek. (källa)
2. I Sverige menar man ofta den befolkningsmässiga utveckling som skett i delar av landet under senare årtionden. "Bruksdöden" och stål- och gruvkrisen ledde till att flera orter, som varit relativt stora samhällen, på några få år förlorade sin största arbetsgivare. Företag som Gränges AB, ESAB och liknande försvann nästan helt, och lämnade orter som exempelvis Fredriksberg, Laxå, Stråssa, Deje och flera samhällen i Ådalen i en svår situation, med en kraftig befolkningsminskning som följd. Skogs- och massaindustrins kris på sjuttiotalet ledde till att flera mindre sågverk och massafabriker fick stängas. Statens Järnvägar (SJ) rationaliserade bort en stor del av mindre och mellanstora stationer på nittiotalet, vilket isolerade dessa orter ytterligare. Följder av en sådan utveckling är tomma hyreshus, vikande skatteunderlag och en allt äldre befolkning. (källa)
3. Habo består av flerfamiljshus i centrum. Flerfamiljshus finns även på bostadsområdena Lagget, Kråkeryd, Bränninge samt Kärr. De flesta är byggda under 1950- och 60-talen, men under senare år har byggandet exploderat. Nybyggda områden är främst Storhagen, Lybäck och Kyrkeryd. Men det byggs även nya hus vid Bränninge i bland annat Söderkulla och Solhöjden. I övrigt består tätorten av villor och radhus, byggda från 1970-talet och framåt. Habo är för närvarande (2020) en ort i stark befolkningsmässig tillväxt. En rad nya bostäder byggs i och strax utanför samhället. Ett av områdena är Sjogarp som ligger mycket nära Vättern. Den största utflyttningen av 20-24-åringar av Sveriges kommuner sker från Habo 40% (2017). (källa)
4. Innerstaden har behållit sitt medeltida gatunät, med ett rutnät av gator och ett centralt marknadstorg. Stadsmuren anlades under början av 1300-talet. År 1499 drabbades staden av en större brand, som förstörde större delen av stadens träbebyggelse och ledde till en ekonomisk och befolkningsmässig nedgång. Under 1500-talet återuppbyggdes staden och utvecklades till Brandenburgs viktigaste centrum för smidesindustri, bland annat inom koppar-, järn- och plåtbearbetning och knivsmide. (källa)
5. När de svenska förordningarna om kommunalstyrelse trädde i kraft den 1 januari 1863 delades Sverige in i närmare 2 500 kommuner. Av dessa var 88 städer och åtta köpingar. Övriga cirka 2 400 var landskommuner. Nästan alla socknar blev landskommuner, utom de som ansågs alltför befolkningsmässigt små för att klara sig på egen hand. (källa)
6. Högmedeltiden betecknar en expansiv period i Europa, både befolkningsmässigt, ekonomiskt och kulturellt. Läskunnigheten hade börjat spridas och litteraturen uppvisade nu en allt större mångfald. Tyskan, vid den här tiden medelhögtyska, användes redan för religiösa texter, men med inspiration från Frankrike började man även skriva riddarlitteratur och episka verk på tyska. Från denna tid härstammar bland annat hjältediktning som Nibelungenlied. Dessförinnan hade Rolandssången översatts till tyskan, som Rolandslied. (källa)
7. Nordamerika täcker en yta på 24,5 miljoner kvadratkilometer, eller ungefär 4,8 % av jordens yta (inkluderar Mexiko och Centralamerika). År 2008 beräknades dess befolkning till omkring 529 miljoner invånare. Nordamerika är världens till ytan tredje största världsdel, efter Asien och Afrika, och den fjärde befolkningsmässigt, efter Asien, Afrika och Europa. Världsdelen har två ursprungsbefolkningar, indianer och inuiter. (källa)
8. Split är belägen på Splithalvön vid Adriatiska havet i mellersta Dalmatien. Staden är huvudort i Split-Dalmatiens län och befolkningsmässigt Kroatiens nästörsta stad, Dalmatiens ekonomiska och kulturella centrum, näst efter huvudstaden Zagreb landets viktigaste utbildningscentrum, en viktig hamn- och turistort samt regional trafikknutpunkt. (källa)