Befrielsearmé Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet befrielsearmé

1. Under början av 1950-talet fick Kina ett flertal PT-76:or från Sovjetunionen. Under den här tiden hade Sovjet och Kina ett stort ekonomiskt och militärt samarbete. Kina hade behov av att skaffa egna amfibiestridsvagnar för sina södra regioner, som domineras av tropisk skog, sjöar, floder och träskmarker. Men de hade även en annan anledning: efter att Folkets befrielsearmé vunnit inbördeskriget mot nationalisterna flydde nationalistledaren Chiang Kai-shek och hans trupper till ön Taiwan. Kommunisterna började då planera att invadera ön med bland annat amfibieutrustning. (källa)
2. Kinesiska Folkets befrielsearmé började med ett projekt med att skapa en stridsvagn som skulle likna den tyska Leopard 2. Men en reservplan gjordes också av militärtillverkarna i Kina (NORINCO) om att uppgradera de äldre stridsvagnarna. Resultatet blev Type-80 som skapades till störst del av Fabrik 617 (nu FIRMACO) och 201 institutet (nu Kinas norra forskningsinstitut för fordon). Andra medhjälpare var Fabrik 447 och Fabrik 616. Projektet gick i full skala 1981 och samma år produceras den första experimentvarianten. Den hade mycket västerländsk utrustning som Kina importerat under 1980-talet under en allians med NATO mot Sovjetunionen. Den nya stridsvagnen, kallad Type-80, introducerades 1985. Flera tester gjordes av Befrielsearmén och vissa ändringar gjordes för att skapa en produktionsvariant år 1987. Den nya varianten gick i tjänst hos Befrielsearmén under namnet Type-88. Inga Type-80 varianter producerades till Kinas armé, utan var enbart en experimentversion. (källa)
3. Shenyang är högkvarter i en av Folkets befrielsearmés sju militärregioner. I staden är också "Bas 51", en av den Andra artillerikårens sex divisioner, belägen, som har missiler med räckvidd mot Korea och Japan. (källa)
4. 1983 – Den armeniska militanta organisationen Hemliga armeniska befrielsearmén (ASALA) genomför ett bombattentat mot Turkish Airlines incheckningsdisk på Orlyflygplatsen i den franska huvudstaden Paris. Åtta personer omkommer och 55 skadas i detta attentat, som genomförs som en del av ASALA:s kampanj för att få världen att erkänna det armeniska folkmordet i Osmanska riket 1915–1917. Förövaren Varoujan Garabedian döms 1985 till livstids fängelse, men släpps 2001. I en intervju 2008 menar han att dådet är en protest mot avrättningen av Levon Ekmekjian 1982, för ett attentat i Ankara samma år. (källa)
5. Camilo Torres Restrepo, född 3 februari 1929 i Bogotá, död 15 februari 1966 i San Vicente de Chucuri var en colombiansk katolsk präst och befrielseteolog. Han var en aktiv medlem av Ejército de Liberación Nacional (ELN - Nationella befrielsearmén), den första sydamerikanska gerillarörelse som hade aktiva kristna bland sina medlemmar. (källa)
6. Slaget vid Dien Bien Phu (franska: Bataille de Diên Biên Phu, vietnamesiska: Chiến dịch Điện Biên Phủ) var det avgörande slaget i Indokinakriget. Slaget stod mellan Frankrike och Vietminh runt staden Dien Bien Phu (Điện Biên Phủ), i norra Vietnam nära gränsen till Laos. Det varade mellan den 13 mars och 7 maj 1954. Den vietnamesiska befrielsearmén lyckades, efter 57 dagars belägring, besegra den franska garnisonen. Detta innebar slutet för det franska kolonialväldet i Sydostasien. (källa)
7. Folkrepubliken Kina, Tredje avdelningen av Generalstaben i Folkets befrielsearmé. (källa)
8. Under kriget var partisanerna de enda som gjorde konsekvent motstånd mot de tyska trupperna och de bestod till stor del av kommunister ur alla folkgrupper. Människor som flydde från den tyskkontrollerade statens förtryck och den nationalistiska aggression som četnikerna utövade, vände sig till partisanerna. De sade sig vilja skapa tolerans mellan folkslagen och parollen var "broderskap och enighet". Den 28 juli 1941 vann partisanerna sin första större framgång då de lyckades befria staden Užice med omnejd från tysk ockupation och utropade en socialistisk stat där kallad Republiken Užice där Tito installerade sig som ledare. Detta var första gången under hela andra världskriget som ett landområde befriades från axelmakternas ockupation. Republiken Užice blev dock kortlivad och i början av december 1941 återerövrade tyskarna området. År 1942 bildades en befrielsearmé som leddes av Tito. När Italien kapitulerade 1943 kunde partisanerna erövra stora områden i Istrien, Kvarner (Rijeka) och vissa delar av Dalmatien (Zadar). Tito utsågs detta år till Marskalk av Jugoslavien. I krigets slutskede tog partisanerna hämnd på kroatiska medlemmar i Ustaša, slovenska vitgardister och deras familjer i vad som kom att kallas Bleiburgmassakern. (källa)