Begåvningsprofil Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet begåvningsprofil

1. Psykiska avvikelser: Lindrig utvecklingsstörning, ojämn begåvningsprofil, svårighet att bearbeta visuell information. En positiv avvikelse är en särpräglad empatisk och altruistisk psyko-social förmåga som bekräftas av neuro-psykologiska studier av hjärnan. Dessa personer uppfattas ofta som mycket kärleksfulla och tillgivna av sin omgivning. (källa)
2. Personer med adhd kan ha mycket olika hög intelligens med en variation från utvecklingsstörning till hög intelligens. De har oftare än andra ojämn begåvningsprofil, och har oftare än andra låg begåvning. (källa)
3. Det kan noteras att ordet "särbegåvning" allt oftare kommit att bytas ut mot uttrycket "särskild begåvning". Exempel på detta är Skolverkets stödmaterial för särskilt begåvade elever och Riksförbundet för särskild begåvning. Anledningen är att ordet särbegåvning ofta missförstås som att det har att göra med särskolan, där barn med utvecklingsstörning går. Det förekommer även missuppfattningen att ett barn enbart är särbegåvat om det har begåvning i kombination med en diagnos, men detta kallas istället för 2E (twice exceptional/dubbelt exceptionell). Ett annat missförstånd är att det finns en skillnad i betydelse mellan särbegåvning och särskild begåvning, där särbegåvning betyder att barnet har en ojämn begåvningsprofil och enbart har begåvningstoppar på enstaka, väl avskiljda områden. Så är alltså inte fallet utan ett särbegåvat barn har ofta en generell begåvning, med hög potential inom en mängd olika skolämnen. Inom vilka områden som barnet blommar ut och finner motivation kan däremot hänga mycket på hur barnet bemöts och får stimulans. (källa)
4. De statistiska könsskillnader i olika aspekter av intelligens som kan observeras kan dels förklaras med biologiska könsskillnader i hormoner och hjärnstruktur, dels med social inlärning och socialt kön. Kön har en liten — men statistiskt signifikant — betydelse för en persons medfödda begåvningsprofil i jämförelse med individuella skillnader. De individuella skillnaderna beror i sin tur på skillnader i genetiska arvsanlag som erhållits av föräldrarna och miljöförhållanden i livmodern under fosterutvecklingen, födelsevikt, skallskador och syrebrist vid förlossningen, samt skillnader i näringsriktig kost, sömn, infektionssjukdomar och stimulans under de tidiga uppväxtåren. (källa)