Behå Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder behå, varianter, uttal och böjningar av behå

Behå synonym, annat ord för behå, vad betyder behå, förklaring, uttal och böjningar av behå.

Synonym till behå

Vad betyder och hur uttalas behå

Behå uttalas be|hå och är ett substantiv -n -ar el. bh bh:n bh:ar.

Behå betyder:

Ordformer av behå

Singular

behå
obestämd grundform
behås
obestämd genitiv
behån
bestämd grundform
behåns
bestämd genitiv

Plural

behåar
obestämd grundform
behåars
obestämd genitiv
behåarna
bestämd grundform
behåarnas
bestämd genitiv

Variantstavning singular

bh
obestämd grundform
bh:s
obestämd genitiv
bh:n
bestämd grundform
bh:ns
bestämd genitiv

Variantstavning plural

bh:ar
obestämd grundform
bh:ars
obestämd genitiv
bh:arna
bestämd grundform
bh:arnas
bestämd genitiv

Behå är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Behå på Engelska

  • brassiere, bra - woman', s undergarment for supporting the breasts

Hur används ordet behå

  1. Nordens äldsta kända adelsbrev med vapensköld utfärdades 1420 för Björn Pålsson av kung Erik av Pommern med vapen, sköld och hjälm, som här uti detta vårt öppna bref skrifna är och målat står ingavs 1661 av Kodbolstad (Bollstaholm) dåvarande egare, Johan Gyllenflög, för att bevisa detta gamla säteriets allodialnatur. Adelsbrevet, i original med avmålat vapen, saknas numera, men det är inte osannolikt att det visat samma sköldemärke som sedan upptogs av ätten Gyllenflög, som ju på mödernet ledde sina anor till medeltidsfrälset på Kodbolstad (urgammal frälsesläkt på Åland). Ovan nämnde Björn Pålsson är i övrigt okänd. Det äldsta i behåll varande svenska adelsbrevet utfärdades för Tord Sandersson 1431 av Erik av Pommern. (källa)
  2. Liksom vätskor och plasman är gaser fluider, med förmågan att flöda och avsaknad av tendenser att återgå till dess tidigare tillstånd efter deformation. De har dock viskositet, även om de till skillnad mot vätskor inte tar upp en fix volym utan fyller upp den behållare de placeras i. Den kinetiska energin per molekyl är större än för de fasta och flytande faserna, men lägre än för plasma. På grund av detta tenderar gasmolekyler att studsa mot ytan på de kärl de innesluts i samt mot varandra. Det är en vanlig missuppfattning att tro att dessa kollisioner är nödvändiga för att förklara tryck, när det i själva verket räcker med hastighetsfördelningen. Kollisionerna är i själva verket bara nödvändiga för att definiera Maxwell-Boltzmannfördelningen. (källa)
  3. I USA kan vissa delstater använda gasning som alternativ avrättningsmetod. Verkställandet inleds med att den dömde placeras i en stol och spänns fast. Stolen står i ett speciellt gastätat rum (gaskammare) som tillsluts. En öppen behållare som finns under stolen fylls med svavelsyra genom ett rör från utsidan av kammaren. Ovanför behållaren finns en öppningsbar låda med pellets av kaliumcyanid. När domen verkställs öppnas lådan och kaliumcyaniden faller ner i svavelsyran. Den kemiska reaktionen mellan de båda ämnena bildar då en gas av vätecyanid, samma sort som Zyklon B. Genom ett stetoskop som blivit fäst på den dömdes bröst och är anslutet till utsidan av kammaren kan en läkare avgöra när döden har inträffat. Den gas som då finns kvar sugs ut med kraftiga fläktar och personal med skyddsmasker sanerar sedan kammaren och den avrättade med ammoniak. (källa)
  4. Förändringar i kromosomantalet kan innefatta även större mutationer, där segment i DNA-kedjan, inom kromosomen, går sönder och omordnas. Till exempel, i Hominiderna, sammansmälte två kromosomer för att producera det andra mänskliga kromosomparet, denna sammansmältning skedde inte i den evolutionära utvecklingslinjen hos de andra aporna, vilka fortfarande behåller dessa särskilda kromosomer. Evolutionsmässigt kan den viktigaste uppgift som sådana kromosomomlagringar har vara att påskynda avvikelsen inom en population till att bli nya arter genom att göra populationerna mindre sannolika att para sig, och därigenom bevara genetiska olikheter mellan populationerna. (källa)
  5. På 1660-talet öppnades Café Procopé i Paris, den första glassbaren. Glassätandet blev snart en modefluga bland överklassen och 1676 kom de franska glass- och lemonadtillverkarna att träda ur sockerbagarnas skrå och bilda ett eget. René Antoine Ferchault de Réaumur kom att betyda mycket för glassens utveckling. Han utgav 1734 en skrift om glasstillverkning i vilken han skriver att frysningen måste ske långsamt för att inte isbitar skall bildas i glassen, och att man noggrant måste blanda glassen och skrapa loss glass som frusit fast på kärlets väggar för att få en jämn konsistens. 1751 införde Joseph Gilliers sorbetièren, en träbytta med inre behållare för glassen. Mellanrummet packades med is och grovt salt och glassen rördes i byttan tills den blev genomfrusen. M. Emy utvecklade i L'Art de Bien Faire les Glaces d'Office (1768) Gilliers sorbetiér genom att utrusta den med en vev och skovlar i byttan, så att glassen kunde vara i jämn rörelse medan den frös. (källa)
  6. Verktyget består av ett skaft och en hållare för skärtrissan som består av härdat stål, volframkarbid eller diamant. Med skärtrissan ristas en anvisning i glaset som sedan kan brytas kontrollerat längs anvisningen. Vid den så kallade glasskärningen används paraffinolja eller någon annan lämplig skärvätska. Det finns glasskärare för att skära cirkulära snitt som består av en sugpropp med en monterad ställbar arm som i sin ände har en glasskärare. En del typer av professionella glasskärare begjuter skärtrissan med skärvätska kontinuerligt under skärning från en behållare i eller vid verktygets skaft. För industrin finns maskinella glasskärare. Glas som inte går att skära med glasskärare är bland annat härdat glas. (källa)
  7. "Ryggtag" (också "livtag", "ryggkast" eller "ryggspänna"), "byxtag" (eller "byxkast", d.v.s. den nu normala varianten av glima) och "lösa tag" ("kampglima"). Stilarna kan också kallas ryggtagsglima, byxtagsglima och lösatagsglima. "Ryggtaget" var den vanligaste formen och överlever än idag på Gotland såsom "ryggkast" i de gutniska lekarna. Den går ut på att båda kämparna fattar om varandra med ett övertag och ett undertag och behåller greppet under hela kampen. Den som faller underst har förlorat. Byxtaget utgår, som namnet antyder, från ett grepp som tas i vardera kämpes byxor eller bälte. Den som lyckas fälla eller kasta den andre till marken har vunnit. Både ryggtaget och byxtaget brukar sammanfattas under samlingsnamnet "fasta tag". Den tredje varianten dog ut redan på medeltiden i Sverige och för ca 100 år sedan på Island. Det var den mest kamporienterade stilen. Här utgick man inte från ett fast grepp utan var fri att fatta om motståndaren hur som helst, d.v.s. fribrottning. Den som lyckas fälla eller kasta sin motståndare till marken och ta sig upp stående först, vinner. Denna variant har i dag återuppstått och fått ett slags renässans under namnet "kampglima/stridsglima" eller "combat glima". (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.