Behörighetskrav Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet behörighetskrav

1. Juristexamen (engelska: Degree of Master of Laws, LL.M.) tidigare juris kandidatexamen (ofta, även muntligt, förkortat jur.kand.), är en svensk yrkesexamen på avancerad nivå, vilken utgör behörighetskrav för yrken som domare, åklagare, kronofogde och för titeln advokat. (källa)
2. Andra naturliga rättsteoretiker, däribland Lon L. Fuller, understryker att rätten måste möta vissa formella behörighetskrav (såsom att vara ojävig och i allmänt vetande). Till den utsträckning som ett institutionellt system för social kontroll inte räcker till, i avseende på dessa krav argumenterar Fuller att vi är mindre böjda att erkänna denna som ett rättssystem eller att respektera denna. Därmed har rätten en intern moralitet som går förbi de sociala reglerna av vilka rättfärdiga lagar skapas från. (källa)
3. En universitetskurs eller högskolekurs (brittisk engelska course module eller unit, övriga världen course) är vid svenska universitet och högskolor ett avgränsat utbildningsavsnitt som specificeras i en formellt beslutad kursplan. Kursplanen anger kursens kurskod, nivå, antal högskolepoäng, titel, behörighetskrav, lärandemål, examinationsformer och ofta även huvudområde, ämne, kursinnehåll, kurslitteratur, med mera. (källa)
4. Uppdragsutbildning är utbildning som en huvudman, exempelvis en arbetsgivare, köper av ett lärosäte. För uppdragsutbildningar i Sverige gäller inte Högskolelagen eller Högskoleförordningen, utan regleras av Förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (SFS 2002:760). Därutöver finns föreskrifter av UHR om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (HSVFS 2013:11). Vissa längre uppdragsutbildningar är poänggivande och har då kursplan(er), men behöver inte ha samma behörighetskrav som motsvarande högskoleutbildning, och behöver inte kräva högskolebehörighet. Den som genomgått en poänggivande uppdragsutbildning kan under vissa förutsättningar tillgodoräkna sig utbildningen som högskoleutbildning. (källa)