Belägg Synonymer Betyder Uttal

• bevis

Hur används ordet belägg

1. Det är en lögn att de flyger in i vindkraftsparken. Även om det kan hända någon gång, så finns det inga belägg för att vindkraft tar död på örnarna. Som att man skulle vara tvungen att ha någon som går före bilarna med en varningsflagg, ifall en skyddad fågelart skulle flyga framför rutan, säger Tore Wizelius. (källa)
2. Att fönstergardiner förekommit finns dokumenterat i inventarieförteckningar från 1600-talet enligt Nationalencyklopedin (avser sannolikt Sverige). Och enligt tidningen Antik och Auktion nr 9:2004 finns ännu äldre belägg för förekomst av gardiner på kontinenten. Gunnar Hazelius-Bergs bok "Gardiner" från 1962 berättar om hur Filip V av Frankrike beställde gardiner redan 1316 till fyra fönster för slottet Chevauchesuel inför sin kröning. De ska ha varit tillverkade i något som kallades serge, en blandning av bomull och silke. Några decennier senare uppges att kungen av England köpte elva alnar lärft till fönstren i sitt rum, och 1380 hade Karl V av Frankrike azurblå lärftgardiner. Förmöget borgerskap i mellaneuropa antas ha haft gardiner, men knappast i "de breda folklagren". Samma artikel berättar att det 1617 finns dokumenterat att Örebro slott hade fyra fönsterförhängen och att det i Ebba Brahes bouppteckning från 1674 omnämns blåa, röda och svarta gardiner i lärft och rask (eventuellt en kypertteknik) i glansigt ylletyg med vaxad yta). (källa)
3. i Suetonius biografi över kejsar Claudius (som skriver Imperator och inte Caesar) och senare även i Cassius Dios Romanum historiarum. Då skall det ha yttrats av dödsdömda fångar (och alltså inte av gladiatorer) vid ett arrangerat sjöslag. Det saknas belägg för att det skulle ha varit en standardfras. (källa)
4. Ordet kan härledas från "god" och "gott", eller ordet "godsaker". Enligt Svenska Akademiens ordbok (SAOB) finns det belägg för att ordet använts så tidigt som 1887. "Godis" används även i sammansättningar, som till exempel godisgris, godismonster, julgodis, påskgodis, lördagsgodis och lösgodis. (källa)
5. Det äldsta medel som användes för att lösgöra berg av sådan hårdhet att det inte med hjälp av hackor, kilar och spett direkt kunde brytas, var genom eld. Genom att kraftigt hetta upp berget blev detta sprött och kunde brytas med bl.a. järnspett. Denna metod kallas tillmakning och har allmänt använts i många gruvor i Sverige såväl som utomlands. I Sala användes den ända fram till senare hälften av 1870-talet. Vid tillmakning blir berget brytbart utan att någon nedkylning med vatten är nödvändigt. Även om enstaka belägg finns för att vattenbegjutning använts, så tillhör det undantagen. I Sverige började krut användas för malmbrytning i slutet av 1600-talet men blev allmänt först under 1700-talet. (källa)
6. Från senmedeltid finns belägg för en latinisering av ordet, liturgia. Efter den stora schismen 1054 utvecklades begreppet olika i den östliga och västliga kyrkan. I den östortodoxa kyrkofamiljen kom liturgi att syfta på själva mässan. Från 1700-talet är den vanliga betydelsen inom den västliga kyrkofamiljen i stället själva gudstjänstordningen. Kopplingen till tjänst för allmänheten har dock kommit att bevaras genom att främst församlingens gemensamma gudstjänster snarare än enskilda religiösa handlingar har beskrivits som liturgi. I modernt och multireligiöst språkbruk kan dock kravet på offentlig eller gemensamt gudstjänst möjligen ifrågasättas. (källa)
7. För Sveriges del finns ett belägg för att gurka såtts i Hertig Karls trädgårdar vid Nyköpingshus 1598. (källa)
8. Sägs kunna hjälpa vid bland annat reumatism, artros, osteoporos, Bechterews sjukdom och gynekologiska besvär samt olika slags hudåkommor, såsom psoriasis och eksem. Inga vetenskapliga belägg finns dock för dessa påståenden. (källa)
9. Äldsta belägg i Sverige. (källa)