Beredskapstid Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet beredskapstid

1. Knislund och Knaslund var täcknamn som under beredskapstiden 1939-1945 användes av personal som prövade vaksamheten vid militära förband och anläggningar. Med förfalskade identitetskort tog man sig in och agerade i övrigt som tänkta spioner, registrerande försvarshemligheter av olika slag. (källa)
2. Gränsbevakningsväsendets helikoptrar används för gränsbevakning, sjöräddning, flygräddning, övervakning av havsmiljöförorening, VIP-transporter, samt helikopterutbildning. Gränsbevakningsväsendets helikoptrar bistår vid behov även polis och regional räddningstjänst. De lätta Agusta Bell 206 används främst för övervakningsuppdrag och utbildning. Helikoptrarna är utrustade med vinsch och ytbärgare, men inte läkare, ingår i besättningen. En helikopter per bas är i beredskap dygnet runt, med en beredskapstid på 15 minuter dagtid och 60 minuter nattetid, alltså betydligt längre än läkarhelikoptrarna. (källa)
3. Arbetstidslagen ändrades 1 augusti 2011 i följande paragrafer: 2, 3, 8, 9, 10, 19, 24, 26 §§. Nya paragrafer som införts är 8 a, 10 a och 19 a §§ samt en ny rubrik närmast före 19 a §. Tidigare 10 a § benämns numera 10 b §. Innan dess ändrades lagen 1 juli 2005 då lagen anpassades till EU-reglerna i Arbetstidsdirektivet (direktivet 2003/88/EG) om arbetstidens förläggning. Bland ändringarna märks bland annat nya regler om vecko- och dygnsvila, vilket skapade nya förutsättningar för yrkeskårer med mycket jour- och beredskapstid. (källa)
4. Då indelningsverket upphörde 1901 blev militärmusiken i Sverige en helstatlig angelägenhet och musikkassorna upphörde. Musikkassorna var stiftelser/ekonomiska föreningar som bildats vid alla regementen, och som officerarna betalade avgift till. Syftet med kassorna var att kunna ge löneförstärkning och extra arvoden för musiker utöver den lön Försvarsmakten gav, och bekosta investeringar i musikinstrument som Kronan inte höll med. Vid denna tid hade varje förband en egen musikkår, dvs det fanns ett drygt sextiotal. Försvarsbeslutet 1925 drog in också på militärmusiken, men beredskapstidens nya förband, främst inom Flygvapnet och Kustartilleriet, innebar nyuppsättning av flera musikkårer, bl.a. inom det nybildade Hemvärnet. Efterkrigstidens politiska strömningar i Sverige och förhållanden inom Försvarsmakten fick slutligen till följd att de professionella militärmusikerna överfördes till Regionmusiken 1971. Hemvärnet behöll däremot sina musiker och musikkårer. (källa)
5. Ebba Richert var verksam som journalist innan hon debuterade som författare 1937 med romanen Lejdeträsk. Romanen Ta hand om Ulla filmatiserades 1942 med Marianne Aminoff i rollen som Ulla. Även romanen Brödernas kvinna filmatiserades 1943 med Viveca Lindfors i huvudrollen. Första romanen utspelades i Norrland, men de övriga romanerna handlar om Gotland och om beredskapstidens äktenskapsproblem. (källa)
6. Ormen är Stig Dagermans debutroman. Den publicerades 1945 då författaren endast var 22 år gammal och är en löst sammanfogad berättelse med skräck och ångest som tema, vars handling utspelar sig i beredskapstidens Sverige. (källa)
7. Namnet beredskap kommer sannolikt av att spelet blev populärt i Sverige under beredskapstiden på 1940-talet. I engelsktalande länder går spelet under benämningen Oh, hell! eller Blackout. (källa)
8. Trots att Sverige inte deltog i andra världskriget som krigförande nation var hela landet satt på krigsfot och det svenska försvaret hade en beredskap för att försvara landet mot fientliga anfall. Tiden i Sverige under andra världskriget kallas därför "beredskapen" eller "beredskapstiden". (källa)
9. Samvetsömma Adolf fick en speciell filmhistorisk betydelse eftersom den kom att inleda den relativt strida ström av militärfilmer som kom under 1930-talets sista år och sedan fortsatte under beredskapstiden. Efter 1930-talets allra första år, då det producerats ett par mer uppmärksammade filmer som Kronans kavaljerer och Kärlek och landstorm var det relativt tyst under de följande åren med undantag för Kungliga Johansson. Samvetsömma Adolf blev en mycket stor publiksuccé, i själva verket blev den av allt att döma den mest publikdragande filmen av alla på repertoaren spelåret 1935/1936. Detta kunde självfallet inte undgå andra producenters uppmärksamhet. Man bör dock nämna ytterligare en faktor, nämligen att försvarsfrågan även fick sin inrikespolitiska lösning 1936 och vi fick en återupprustning av försvaret. Detta avspeglas inte minst genom den förändrade attityd som man hädanefter finner i filmerna, även i mer farsbetonade sammanhang, där man lägger stor vikt vid att skildra militärlivet som karaktärsdanande och skapande av god kamrat- och medborgaranda. Samvetsömma Adolf finns även i litterär form genom den illustrerade filmberättelse som utgavs samma år av Skandinaviska Pressförlaget, "Boken om Samvetsömma Adolf", med underrubriken "En glad och munter militärroman efter den stora succésfilmen med samma namn", författad av Sven Lundin. (källa)