Berättarteknisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet berättarteknisk

1. Bland Updikes romaner från 1980- och 1990-talen, bör The Scarlet Letter och Gertrude och Claudius särskilt nämnas, där hans berättartekniska experiment gör stora framsteg. Till hans mest berömda berättelser hör Häxorna i Eastwick, som filmatiserades med bland andra Jack Nicholson, Cher, Michelle Pfeiffer och Susan Sarandon i huvudrollerna. (källa)
2. Lokalfärg (alternativt lokal färg, lokalkolorit) är ett berättartekniskt begrepp. Det syftar på karakteristiska drag hos en plats eller personer som skildras i en berättelse, drag som gör berättelsen mer verklighetsanknuten och åskådlig. Genom att exempelvis besöka en viss plats kan författaren lättare fånga lokalfärgen i den litterära texten. (källa)
3. Romanerna skildrar en hård verklighet men är skrivna helt utan sentimentalitet. De präglas istället av värme, mjukhet och medkänsla. Även löjliga, enfaldiga och elaka personer skildras med en förståelse för de omständigheter som format dem. Den mångsidigt varierade och fyndiga berättarstilen präglad av norrländskt idiom, muntligt berättande och humoristiska inslag innebar Johnsons stora genombrott hos både kritiker och publik. En berättarteknisk finess är att språket och berättarstilen med inslag av inre monolog i romanerna förändras i takt med huvudpersonens utveckling. (källa)
4. Gustaf-Jansons berättelser speglade ofta hans stora intresse för politik och psykologi. Conny Svensson framhåller i skriften Gösta Gustaf-Janson och nazismen honom som en av få skildrare av den svenska nazismen. Han var en driven humorist och använde ibland berättartekniska inslag hämtade från spänningsromanen. Med åren fick han stämpeln "underhållningsförfattare" på sig, men det var inget han skämdes för. (källa)
5. Berlin Alexanderplatz är en roman av Alfred Döblin, publicerad 1929 av S. Fischer Verlag. I romanen använder sig Döblin av moderna berättartekniska grepp som inre monolog ("stream of conciousness") och montageteknik, där bland annat utdrag ur tidningsartiklar klipps in i handlingen och bidrar med en känsla av autenticitet och tidsfärg. (källa)
6. Berättartekniska studier i Pär Lagerkvists, Lars Gyllenstens och Cora Sandels prosa. Föreläsningar vid Geijersamfundets sjätte akademiska sommarkurs i Ransäter 1960, Bonniers, Sthlm 1964 Existentialismen. Studier i dess idétradition och litterära yttringar. Natur och Kultur, Sthlm 1966. Fjärde upplagan, Almqvist och Wiksell International, Sthlm 1991. (källa)
7. I blindo (Alla cieca, svensk översättning 2007) blandar liksom hans förra skönlitterära verk historia och fiktion. En central gestalt i berättelsen är Jørgen Jørgensen, en dansk som år 1809 blev kung av Island och sedan deporterades till Tasmanien. Sammantvinnad med denna historia för Magris den fiktive Salvatore Cipico och dennes levnadsöde, den grekiska mytologins Jason samt vissa italienares anslutning till Titos Jugoslavien, och hur somliga av dessa slutade sina dagar i koncentrationsläger. Berättartekniskt är I blindo avancerad, och tog enligt författaren många år att fullborda. Romanens berättelse kretar omkring identiteten och dess upplösning, skildrat mot bakgrund av folkmord, utopier och oegennytta. (källa)
8. Week-end i evigheten (1934) . (källa)
9. Dödskyssen är en svensk kriminalfilm från 1916 i regi av Victor Sjöström, som även spelar en dubbel huvudroll som överingenjör Weyler och ingenjör Lebel. Filmen, som berättartekniskt och inspelningstekniskt var mycket avancerad för sin tid, ansågs länge ha gått förlorad, tills fragment av den 2002 återfanns och den 2003 fick nypremiär i förkortad form. (källa)