Beskaffad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet beskaffad

1. Geografer söker inte bara svaren på hur jorden är beskaffad, utan de försöker också fastställa varför dessa platser i rummet befinner sig just där och om de hamnade där av naturens försorg eller som ett resultat av mänsklig påverkan. (källa)
2. Metafysik är den gren inom filosofin som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur och försöker göra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande. Metafysik handlar om sådant som vi inte kan uppfatta med våra sinnen, som finns bortom det fysiska, men detta är inte en tillräcklig definition. Från att ursprungligen ha varit ett mer väldefinierat ämne – som kan sägas ha haft "varande i sig" eller "första orsaker" som sitt studieämne – har det idag kommit att inkludera frågor som exempelvis viljans frihet, som förr inte skulle ha betraktats som en metafysisk fråga. Andra frågor som har behandlats inom metafysiken är Hur är naturen beskaffad?, Finns Gud?, Vilken är människans plats i universum? samt begrepp som existens, rum, tid och kausalitet. Denna utveckling av ämnet har gjort att det numera är mycket svårdefinierat, samtidigt som det finns ett förnyat intresse för dessa frågeställningar. Metafysik kritiseras ibland för att ta vid där vetenskapen slutar, den ses som utomvetenskaplig. Mot denna kritik framhålls att metafysik såsom filosofisk verksamhet kan bedrivas med försvarbara, rationella argument som inte motsäger utan tvärtom integrerar vetenskapliga fakta. Det förefaller dessutom omöjligt att med vetenskapliga eller logiska argument motbevisa metafysiska utsagors giltighet. Uppfattningen att metafysiska utsagor inte kan vara sanna kan kritiseras för att själv bygga på ett antagande av metafysisk art, nämligen att verklighetens grundläggande fundament är så att de inte kan begripas. Därför är det svårt att se hur man kan avvisa metafysik utan att själv bedriva metafysik i någon form. (Denna text är inte verifierad med motiveringen brist på källor. Vilket är en tydlig (meta)for. Det är bryggan mellan det som (ännu) inte går att bevisa men något som vi ändå på något plan vet/känner finns där.). (källa)
3. Ordet protoplasma härleds från grekiskans πρωτός protos (först) och πλάσμα plasma (formad). Ordet användes först av J.E Purkinje 1840 för att beteckna det material av gelélika korn som bygger upp djurembryot, senare (oberoende) av Hugo von Mohl 1846 för att beskriva den del av en växtcell som inte var cellvägg, kärna eller vakuol. Eduard Strasburger delade upp "protoplasman" i cytoplasma (en term från Albert von Kölliker, 1863) och nukleoplasma (från Édouard van Beneden 1875) 1892. Thomas Huxley refererade senare till protoplasma som "den fysiska basen för allt liv" och ansåg att förutsättningen för liv härrörde från protoplasmans molekylära sammansättning. Hur denna sammansättning var beskaffad var dock omdiskuterat och det förelåg en del kontrovers över vilken sorts substans det egentligen rörde sig om. Försök att undersöka livets uppkomst genom att skapa syntetisk protoplasma i laboratorier visade sig inte vara framgångsrika. (källa)
4. Om en anläggning är så beskaffad att ovanstående kan inträffa, så betraktas alltså anläggningen som en starkströmsanläggning. Exempel på starkströmsanläggningar är alla elektriska installationer i hushållet, motorvärmare till bilen, kraftledningar och elektriska järnvägar och spårvägar. (källa)
5. Filosofin kan grovt indelas i logik, kunskapsteori, metafysik eller ontologi, vetenskapsteori, språkfilosofi, värdeteori, etik, estetik och religionsfilosofi. Logiken behandlar de formella förutsättningarna för att slutledningar ska vara korrekta men uttalar sig inte om världens beskaffenhet. Kunskapsteorin däremot studerar hur vi kan få kunskap om världen. Medan kunskapsteorin behandlar den frågan rent allmänt, och därför också intresserar sig för vardagskunskapen, ägnar sig vetenskapsteorin åt den specialiserade form av kunskapsbildning som sker i vetenskaperna. Metafysiken eller ontologin behandlar våra obevisbara föreställningar om vad för slags ting och fenomen som finns och kan finnas i världen, sådana föreställningar som tillsammans med logiken behövs som en grund för att vi ska kunna skapa oss en konkret uppfattning om hur världen är beskaffad. Värdeteorin behandlar frågan vad värde rent allmänt är, medan etiken undersöker vad som gör handlingar värdefulla, det vill säga varför vi bör handla på vissa sätt och inte på andra, och estetiken vad det innebär att ting och handlingar är upplevelsemässigt värdefulla. Religionsfilosofin behandlar de religiösa föreställningarnas innehåll och struktur men bekänner sig inte till eller frånågon religion. (källa)
6. Hur verkligheten verkligen är beskaffad kan inledningsvis belysas med, hur det så kallade sunda förnuftet bör uppfatta saken. Enkel och problemfri kan det synas ge en i stort sett riktig bild av världen utifrån våra varseblivningar. Världen består av materiella kroppar, där vissa intar en särställning genom att vara utrustade med medvetande, som kan registrera ting och händelser likt en kamera. Vetenskapen förlänger perspektivet bortom våra sinnens räckvidd och öppnar möjlighet att förutspå framtiden. Sunda förnuftet godtar även att skeendena är strängt lagbundna. Översinnliga och övernaturliga väsens förekomst och göranden stör än i dag den bilden. (källa)