Beslagta Synonymer Betyder Uttal

• konfiskera

Hur används ordet beslagta

1. Konfiskering eller konfiskation, att konfiskera, är en juridisk term som betyder att ta i beslag, dra in till kronan/staten, beslagta utan att ge full ersättning. I modernt svenskt lagspråk används istället begreppet förverkande. (källa)
2. Med kontraband avses ofta krigskontraband som är vissa slag av varor som krigförande stat förklarat sig ämna beslagta, om de av neutral stats undersåte skeppas till fienden. Stater har försökt stadga vad är gällande krigskontraband i Parisdeklarationen. (källa)
3. På 1700-talet stärktes skyddet för civila och efter Napoleons nederlag 1815 blev Frankrike tvingade att återlämna stora delar av bytet hans arméer beslagtagit. Vid 1907 års Haagkonvention, artikel 46, fastslås att "historiska minnesmärken, konstverk eller vetenskapliga föremål" är skyddade från avsiktlig skadegörelse, beslagtagande eller bortföring. Det förstärktes i samband med fjärde Genèvekonventionen 1949. Sedan dess tillåts de stridande tillåts endast att beslagta materiel som är nödvändiga i krigstid, såsom mat, fordon, kommunikationsmedel, vapen och bränsle. Avsikten med beslagen kan både vara att tjäna för sitt eget syfte eller för att försvåra situationen för fienden. Lagen skiljer på vad som är krigsbyte och vad som är plundring, såsom den systematiska plundringen av konst av Nazityskland under andra världskriget. (källa)
4. - Beslagta alkohol enligt 1958 års lag om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. (källa)
5. Kroppsvisitation avser ett tvångsmedel mot enskild, i huvudsak använt för att söka, beslagta, förvara eller förverka farliga, olagliga eller för brottsutredning väsentliga tillhörigheter som en person bär på sig. (källa)