Bestämmelse Synonymer Betyder Uttal

• föreskrift
• förordning
• regel
• regler
• rättsregel
• stadga

Hur används ordet bestämmelse

1. Förr utfärdades s.k. pardonsplakat av konungen - 46 gånger mellan 1631 och 1834 (varav tre gånger efter 1809). Dessa innebar amnesti eller abolition, eller båda i förening. I 26 § i 1809 års regeringsform angavs att "Konungen äger att i brottmål göra nåd, mildra livsstraff samt återgiva ära och till kronan förverkat gods". En liknande bestämmelse om att "Kongl. Maj:t allena tillkommer att göra Nåd, återgiva Ära, Lif och Gods i alla brott som ej uppenbarligen strida mot Guds klara ord" fanns i 9 § i 1772 års regeringsform. Karl XIII meddelade exempelvis ett plakat om alla som rymt från krigsmakten eller som olovligen begivit sig ur riket förskonades från straff under vissa villkor. Ordet amnesti användes först av Karl XIV Johan i det sista plakatet den 20 oktober 1834. Regeringen Hammarskjöld ansåg inte att Kungl. Maj:t hade rätt att "annorledes än genom nåd" efterskänka straff eller upphäva verkningarna av en straffdom, efter att socialdemokratiska partistyrelsen m.fl. sökt amnesti. Det var således oklart hur "göra nåd" i 1809 års regeringsform skulle tolkas. (källa)
2. I tryck- och yttrandefrihetsmål har konfiskation en särskild innebörd. Om en tryckt skrift innefattar tryckfrihetsbrott kan den konfiskeras. "Konfiskering av tryckt skrift innebär att alla för spridning avsedda exemplar av skriften skola förstöras samt att med formar, stenar, stereotyper, plåtar och andra dylika, uteslutande för tryckningen av skriften användbara materialier skall så förfaras att missbruk därmed ej kan ske", enligt 7 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen. Den som sprider en konfiskerad skrift kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år, enligt 6 kap. 3 § 2 st. tryckfrihetsförordningen. Om ingen ansvarig för brottet kan hittas, kan "åklagaren eller målsäganden i stället för att väcka åtal göra ansökan om skriftens konfiskering" (se 9 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen). Motsvarande bestämmelser för tekniska upptagningar - t.ex. DVD-skivor - finns i 3 kap. 13 §, 5 kap. 6 § och 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. (källa)
3. Brott mot bestämmelse om legitimt behov är straffbart enligt §9 och §19 i Kreditupplysningslagen (1973:1173). (källa)
4. Olika slags militära truppslag hade olika slags krigsrätter. Krigsrätterna var regementskrigsrätterna vid regementen eller kårer (regementschefen förordnade rätten), stationskrigsrätterna vid marinens stationer (dennas militärchef utfärdade förordnande), garnisonskrigsrätt på garnisonsort eller i fästning (förordnades av kommendanten) och fältkrigsrätt för avdelning av Krigsmakten, som var i fält eller bestod av personal från olika regementen, enligt särskild bestämmelse (för denna rätt utfärdades förordnande av avdelningens befälhavare). Särskilda förhållanden kunde i givna fall föranleda ändring i sammansättningen och i rättigheten att utfärda förordnande. (källa)
5. Brott är i juridisk mening en gärning i strid med en lagbestämmelse för vilken det är föreskrivet ett straff och där ingen objektiv ansvarsfrihetsgrund föreligger. (källa)
6. I Sverige räknades krögeri inte som en borgerlig näring och hade inte ett skrå, vilket gjorde det öppet för både män och kvinnor efter ansökan hos Handelskollegium: från 1731 krävdes en så kallad krogsedel, ett meddelat tillstånd. På grund av den stora brandfaran kring kök och eldstäder var krogbränder vanliga, och även om varje stad försökte begränsa antalet krogar till det antal som bedömdes nödvändigt, så överskreds detta i praktiken: det officiella antalet krogar i Stockholm skulle enligt bestämmelse år 1731 vara 600, medan det verkliga antalet troligen låg betydligt över 700. (källa)
7. Kränkning, det att kränka någon eller något. Kränka är en avledning av det svenska ordet krank, 'sjuk' eller 'dålig'. Ordets ursprung är den germanska stammen kranka-, 'krokig'. Kränkning har flera närliggande betydelser såsom att förolämpa, vanära, våldföra sig på eller att bryta mot (till exempel en bestämmelse). (källa)
8. Det finns inte någon bestämmelse i 26 kap rättegångsbalken som anger vad som gäller i fråga om målsägandes anspråk som övertagits av annan. Genom dom 1999-04-29 har Svea hovrätt i mål Ö 2962-99 slagit fast att kvarstad som övertagits av annan – i detta fall flera försäkringsbolag – mycket väl kan prövas av samma tingsrätt som ska döma i brottmålet. (källa)
9. Genom denna bestämmelse anses att bröstarvinge fått skydd för åtminstone hälften av vad bröstarvingen skulle ha rätt till enligt lag. (källa)
10. Vid lagtolkningen kan olika tolkningsmodeller användas. Vilken eller vilka som används beror på den aktuella frågan och på vilket rättsområde frågan gäller. Det är inte ovanligt att den som ska tolka en lagbestämmelse använder mer än en metod för att analysera rättsläget. Man kan till exempel börja med en objektiv tolkning för att analysera vad som går att få fram från den rent språkliga betydelsen av lagtexten, och fortsätta med subjektiv och teleologisk tolkning (ratio legis) för att tolka de delar där texten i sig inte ger tillräcklig ledning. (källa)