Besutten Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet besutten

1. I vardagslag används ordet folk ibland även för att markera en social tillhörighet. Då syftar ordet på "vanligt folk", folk i allmänhet. Denna betydelse av ordet kan användas politiskt, för att markera avståndet till en besutten elit med påstått orättvis tillgång på makt och resurser. (källa)
2. Då hade byastämman till uppgift att handlägga och föranstalta nästan allt som rörde byns gemensamma angelägenheter. En byordning innehöll främst regler om boskap och hägnad (av central betydelse före laga skifte på 1800-talet). Även nyttjandet av gemensam egendom (kvarnar, sandtag, torvtäkter, fiskevatten) reglerades i byordningarna, liksom ofta också brandskydd, fattigfrågor, förhållandet mellan besuttna och obesuttna och t.o.m. vissa moraliska frågor. Bystämman kunde ta ut böter för brott mot byordningen. Ibland skötte byn ärenden som vanligen låg inom sockenstämmans domvärjo. (källa)
3. Lenin ansåg att vanliga arbetare och bönder aldrig skulle kunna genomföra den totala omdaning av samhället som enligt honom behövdes, eftersom de hela tiden skulle försöka nå kortsiktiga förändringar inom det rådande systemet: "Endast bildade representanter för de besuttna klasserna, de intellektuella, kunde verkligen förstå arbetarnas långsiktiga intressen och leda dem på rätt sätt.". (källa)
4. Liksom många andra brottslingar från samma tid i den amerikanska västern blev Bass en figur som fastnade i folks medvetande, och det spreds historier och sånger som handlade om honom. Såsom vanligt var beskrevs han ibland som en hänsynslös desperado, ibland som en Robin Hood-lik figur vars missgärningar inte riktade sig mot fattiga utan enbart mot de besuttna. (källa)
5. Göteborgs stadsfullmäktige var 1863–1970 benämningen på kommunfullmäktige i Göteborg, ett kommunalt, politiskt organ tillsatt av kommunens invånare. Stadsfullmäktige i Göteborg sammanträdde i Börsen på Gustaf Adolfs torg. Det första stadsfullmäktigevalet enligt 1862 års förordning ägde rum den 16 december 1862 och stadsfullmäktiges första sammanträde skedde den 5 januari 1863. Under de femtio första åren rekryterades ledamöter nästan uteslutande från de mer besuttna klasserna och valen till fullmäktige var i stort sett "opolitiska" fram till tiden för de politiska partibildningarna år 1892. År 1893 indelades staden i tre valkretsar för stadsfullmäktigeval. 1908 var stadsfullmäktigevalens politiska organisation helt genomförd. Proportionellt valsätt tillämpades första gången 1910 och vid den här tiden togs vallistorna uteslutande fram av de politiska partiorganisationerna. Samma år valdes de första kvinnliga ledamöterna in i fullmäktige. (källa)