Betesgång Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet betesgång

1. I Södra Sandsjö hembygdsförenings arkiv finna byastämmoprotokollen 1837-1928 bevarade. Där finns också budkaveln från 1837. I de gamla byarna gick djuren på skogsbete (kor, hästar, får och grisar) och byalagets viktigaste uppgift var att gärdesgårdar, stättor och grindar skulle hållas i stånd och djuren hållas borta från äng och åker, de var instängslade "lyckta" (=stängda) för djuren. Frågor om hägnader dominerar i byastämmoprotokollen. Vägar , häradsvägar och byavägar skulle underhållas av byamännen efter hemmanens mantalsatta jord. Byn skötte också snöröjningen, därtill fanns plogfogdar som organiserade så kallade ploglag vid behov av snöröjning. Efter skiftet i Hensmåla Östregård 1833-1834 fanns viss oenighet om rätta rågångar mellan hemmanen och gärdsgårdars placering. "Gatan" i Hensmåla var vägen som gick genom Hensmåla Västregård och "Strätet" var motsvarande i Hensmåla Östregård. Markområdet runt vägen var rikligt gräsbeväxt och var byallmänning och här reglerades betesgången av byalaget. Vägen fick inte betas av får men av kor men endast dagtid. Byamännen tilldelades betet olika år. (källa)
2. Brushanen häckar i omfattande sötvattenskärr i låglandsområden, och fuktiga gräsmarker, med låga kullar med kortvuxet gräs. Den undviker karg tundra och områden som utsätts för hårt väder. De fuktigare områden är en källa till föda, medan kullar och sluttningar används som lekplatser, och torra områden med starr eller låg buskvegetation erbjuda häckningsplatser. En ungersk studie visade att en måttligt intensiv betesgång av vall, med mer än en ko per hektar, resulterade i fler häckande par. Under icke-häckningstid använder den sig av fler olika typer av grunda våtmarkiotoper, som bevattnade fält, eller flod- och sjöstränder. Torr gräsmark, lerstränder med tidvatten och havsstränder används mindre ofta. (källa)
3. Ursprunglig typ: renrasig jakuthäst. De härstammar från hästar kring Bajkalsjön. De fördes till Jakutien av förfäder till Jakutfolket och de är deras direkta ättlingar. Avel under flera århundraden och oföränderligt levnadssätt med betesgång har bevarat den ursprungliga jakuthästens egenskaper. (källa)
4. Gravarna placerades ofta intill gårdarna. I närheten av denna plats kan alltså en järnåldersgård ha legat. Förutom de gravar som ligger nere i byn, finns även fler på högre nivåer. På Torkilsstötens östsluttning, i nuvarande trädgränsen, ligger en grav och på Skärvagsvallen i Skärkdalen finns ytterligare två gravhögar. De senare ligger på en fäbodvall. Uppdelningen i dallägen och trädgränslägen kan antyda att man redan under järnåldern haft säsongsvisa flyttningar, till exempel i samband med fäboddrift, betesgång och fodertäkt. (källa)