Betesmark Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet betesmark

1. Att hålla gräsmattor blev populärt i Europa under medeltiden. De första gräsmattorna påminde mycket om de naturliga betesmarker som beskrivits ovan, och hölls bland annat av kloster och slottsherrar. I trädgårdstraditioner från andra delar av världen är gräsmattan mycket ovanlig, bland annat på grund av att det svala, fuktiga klimatet längs Europas kuster är det som lämpar sig bäst för gräsmattor. (källa)
2. Gulärlan är en insektsätare som mest uppträder i öppna biotoper och häckar ofta nära vatten. Under flyttning uppträder den på betesmark eller åkrar. Den placerar sitt bo på marken, väl dolt i vegetationen. Den lägger normalt 4-8 spräckliga ägg som mest ruvas i 12–13 dagar. Båda föräldrarna tar hand om ungarna som blir flygfärdiga efter 16-18 dagar. Arten minskar i antal men kategoriseras fortfarande som livskraftig (LC). (källa)
3. Gärde betydde ursprungligen hägnad, men används idag vanligen för att beteckna den sammanhängande, till ett skifte hörande åkerjorden. Före 1800-talets jordbruksreformer var varje gärde indelat i långsmala åkerremsor, tegar tillhörande olika gårdar, och svenska bondbyars inägomark var vanligen indelad i två eller tre gärden beroende på om man praktiserade tvåsäde eller tresäde. Något av dessa gärden låg varje år i träda eller utgjorde betesmark. Mellan gärdena gick fägator ut från bytomten till utmarken där kreaturen vallades. (källa)
4. Jordbruk (jordbrukskollektiv) (mindre brukligt: agrikultur) är människans nyttjande av mark genom bearbetning av åkrar och betesmark i syfte att producera livsmedel, djurfoder samt råvaror för energi- eller industriändamål. Ofta kombineras egentligt jordbruk, det vill säga växtodling och boskapsskötsel, med skogsbruk och benämns då lantbruk. (källa)
5. Jordbruksmark är sådan mark som används, eller nyligen använts för jordbruk, främst åkermark och betesmark, men även ängsbruk. Definitionsskillnaden mellan åkermark och annan mark anges inom EU som att åkermark ska kunna plöjas. Inom naturvård räknas även småbiotoper i anknytning till sådan mark som jordbruksmark, till exempel dikesrenar, alléer, åkerholmar och märgelgravar. (källa)
6. Med allmänning menas en gemensamt ägd (eller nyttjad) jord. Den består ofta av skog, betesmark eller sandtag och inkluderar tillhörande vatten. Ägandet (eller nyttjandet) kan skötas av en samfällighet eller av kronan (kronoallmänning). Sådan mark har funnits i alla germanska länder. (källa)
7. En vanlig biotop (typ av omgivning) för kummin är på öppen mark, såsom betesmark, vägrenar, gårdar och banvallar och är sällan odlad. (källa)
8. Den utbredda buskvegetationen i Medelhavsländerna har till stor del uppstått genom att människan avverkat skogar för att använda marken som betesmark för djur, bland annat får. Vissa områden har blivit så utarmade av betesdjuren att jorden blottlagts. Jorden har med tiden eroderats bort av vatten och vind, vilket resulterat i att buskvegetationen helt försvunnit på de mest skadade områdena. (källa)
9. Marskland (ty. Marschland, av ned. marsch, lågt beläget ställe), eller marsk, är ett vid havskusten beläget, av tidvatten påverkat, flackt slättland, som är så lågt, att det vid flodtiden delvis eller helt och hållet översvämmas, och som bildats genom en med tiden uppkommande anhopning av sand på den förutvarande grunda strandbottnen. De sandpartiklar, som vid "flod" förs med havsvattnet upp över marsklandet, blir, när vattnet vid ebb åter drar sig tillbaka, till stor del kvarliggande, och efter hand bekläds marken med en ganska rik gräsvegetation, som ytterligare kvarhåller och sammanbinder sanden. Därigenom blir ytan allt högre och nås alltmer sällan av "floden". Marken tjänar då till betesmark, eller instängs den mot havet med konstgjorda fördämningar och odlas. Marskland finns bland annat vid Nederländernas och nordvästra Tysklands kuster. (källa)